Miljöfrågan en snöig dag i december

Vaknade tidigt dagen före den fjärde advent. En konsekvens av att ha somnat som en sten innan kvällsfilmen ens hunnit börja. Stöp som en fura rakt in i sömnen strax efter trivseltimmen med Luuk&Lindström.

Jag och J bestämde oss för en långpromenad i snölandskapet, före frukost. Pylsade på oss och smög iväg för att låta dottern få sova ut.

Under promenaden pratar vi ofrånkomligt om det misslyckade klimattoppmötet och konsekvenserna av SAABs nedläggning. Om politiska prioriteringar och strategier. 

Jag tänker på klimatfrågorna och närmast övermannas av en frustrerande och gnagande oro som är omöjlig att skaka av sig. En känsla av att vi styr oss själva mot avgrunden. Jag blir förbannad när stats- och regeringschefer under förhandlingarnas gång sipprar ut kommentarer som syftar till att fördela skulden av ett misslyckande redan innan arbetet är slutfört. 

Heder dock åt miljöminister Andreas Carlgren. Hans engagemang känns genuint och äkta. Han försöker inte klä misslyckandet i omskrivningar för att framstå i bättre dager själv och skiljer sig därmed mycket från statsministern som i varje läge satt taktiken främst. "Hur tar jag åt mig äran om det går bra och vem ska jag skylla på om det inte blir något bra resultat"? Det har tyvärr präglat hans uppträdande också i denna fråga.

Det brådskar nu. Det räcker inte att konstatera att någon eller några inte vill vara med. Då måste vi ändå gå vidare. Summerar vi.

Kommer hem och läser dagens debattartikel i DN. Maria Wetterstrand formulerar konkret hur det kan göras. 

Det finns några saker som ändå gör mig ändå förhoppningsfull;

1. Fokuset på miljöfrågorna har lett till att allt fler omvärderar sina prioriteringar i stort och smått. 

2. Minns reportaget i DN Söndag för några veckor sedan där en av Sveriges förhandlare, en höggravid kvinna som jag inte minns namnet på, kommenterade förväntningarna på toppmötet med att det var bättre att det blev ett riktigt sammanbrott än någon urvattnad halvmesyr. Då måste nya tag tas omedelbart.

3. Regeringen med Reinfeldt i spetsen kan nu inte rimligen hemfalla till den gamla retoriken i miljöfrågan, "att vi redan gör så mycket, så nu gör vi inte mer förrän andra gör det vi begär..". Har vi en klimatkatastrof runt hörnet är det oseriöst att avstå från ytterligare insatser med hänvisning till att andra inte gör lika mycket som vi. 

4. Miljöfrågan kommer att bli en av de centrala valfrågorna.  

Dagens artiklar om klimattoppmötet:

SVD 1

SVD 2

SVD 3

SVD 4

DN 1

DN 2

DN 3

DN 4

Snöstorm och stormig debatt, Brunn skola kap. 9

-Snögumsa. 

Det var makens ord när jag nyss klev över tröskeln med en snötornado i släptåg som hängde med in i hallen där han satt och besegrade någon viktig stormakt vid datorn.

Kvällen i Gustavsbergsteatern bjöd årets sista fullmäktigedebatt. På agendan fanns många viktiga frågor. En lång debatt blev det när Budgeten för 2010 skulle revideras. Vi föreslog liksom i september att 10 miljoner kronor skulle tillföras grundskolan för att slippa nya besparingar. Värmdös skolor hade länets lägsta skolundervisningspeng förra året. Inför detta år beslöt (m)ajoriteten om ytterligare nedskärningar. Och så nu till nästa år vill man spara för fjärde året i rad. 

Vi är bekymrade över sitsen som Värmdöeleverna ges med politiken som nu förs. Tusentals barn i våra skolor får väsentligt mindre resurser för sin skolgång än sina jämnåriga i grannkommunerna runt om i Stockholm. 

Moderaternas högsta politiker uttryckte besvikelse över att vi tog upp frågan i debatten och menade att det "inte hörde till frågan". 

Märkligt, tycker jag. Eftersom vi skulle besluta just om skolpengens storlek. Ett faktum som i kombination med att (m)ajoriteten i september sagt sig vilja återkomma kring fördelningen av det utökade statsbidraget (28 miljoner för Värmdös del) borde varit en viktig debatt också för dem i ansvarig ställning.

Deras budskap och beslut ikväll var dock entydigt. Inga pengar ska fördelas, trots regeringens uttryckliga ambition att pengarna just ska användas för att undvika nya uppsägningar inom välfärdssektorn. Vi ska istället spara pengarna på hög och skära bort ytterligare ett trettiotal lärartjänster inför nästa år.

Kvällens beslut gör mig bedrövad.

Brunns skola diskuterade vi också specifikt. Precis som i utbildningsnämnden förrförra tisdagen föreslog vi att en miljon kronor ska strykas från underskottet. Vi krävde återigen att konsekvensbeskrivningar ska tas fram så att beslut sedan kan tas kring hur resten av underskottet ska hanteras.

Det fick vi inte heller gehör för.

Efter beslutet gick diskussionens vågor höga ute i foajen mellan oss politiker och flera föräldrar som suttit och lyssnat. Produktionsstyrelsens vice ordförande sa att han kunde tänka sig att vi skulle sätta oss ned och diskutera "styrprinciperna". Det ger mig lite hopp. 

Vi har försökt få till stånd konstruktiva lösningar i denna fråga under flera veckors tid men blivit konsekvent avfärdade. Jag har vid flera tillfällen sagt att vi gärna sätter oss och diskuterar problematiken förutsättningslöst. Vi är beredda att kompromissa för att åstadkomma att något görs som underlättar situationen kortsiktigt för Brunn men som också fungerar långsiktigt för alla verksamheter.

Om alla möten och diskussioner som varit nu lett till att det finns en vilja hos en av företrädarna från (m)ajoriteten att sätta sig i någon form av "runda-bords-samtal" så är det definitivt värt mödan som lagts ned. Kanske kan vi få en förändring till stånd till våren som gör att barnen ges rimligare förutsättningar till nästa hösttermin än de som nu beslutats.

För att jag var här. Och inte där.

På Hovet. Arenan alltså. 

Med Hovet. Bandet alltså.

Där hade jag velat vara. Igår.

Bästa låten i år i mina hörlurar när kontemplationen pockar på för att få sitt:

tidvis

tid har förlöpt  

dagar har gått  

månen har vandrat sin väg 

genom vitt och svart och grått   

jag har saknat ditt skratt  

jag har saknat ditt hår  

jag har saknat att ringa ibland 

och berätta om hur det går   

det har tidvis gått bra  

tidvis har skakandet lagt sig  

ibland har jag vaknat på morgon 

och gjort det jag ska   

men jag har saknat din hand  

har saknat din röst  

ensamma dar har jag saknat ditt huvud  

mot mitt bröst   

*  

somliga dar  

tar jag in vad jag hör  

det går kvällar ibland när jag inte ens undrar vad du gör   

det är ibland som förut  

ibland har jag känt att jag duger  

jag har hämtat och samlat ihop nog med kraft att gå ut   

jag ser dig fortsätta nu  

med varsamma kliv  

jag ser dina drömmar sakta lossna från mitt liv   

*  

jag har saknat en vän  

jag har varit på krogar och barer  

det har hänt att jag ljugit och sagt att jag måste gå hem   

jag har saknat din röst  

nu har du en ny  

ännu okända nätter ruvar i väntan på att gry

Brev från Brunns föräldraråd

I fredags kväll var det ett tredje möte om Brunns skola på lika många veckor. Denna gång var det huset fullt, ett hundratal föräldrar hade trotsat Idol-final, luciafirande, firmafester eller bara vanligt fredagsfirande med sina familjer. De gick på politiskt möte istället.

Det borde stämma till eftertanke. Mig säger det att det är många föräldrar som är oroliga. Det blev en stundtals ganska het diskussion. Jag har skrivit det förut och gör det igen; trots den oro och ilska som frågan om Brunns skolas ekonomi orsakar är föräldrarna ytterst sakliga och argumenterar på ett seriöst sätt. Även om frustrationen bryter igenom emellanåt.

Det var åtskilliga föräldrar som framförde sin sorg över att de nu ställt sina barn i kö till andra skolor för att de är alltför oroade över att deras barn inte ska få den skolgång som krävs för att ha bästa möjliga förutsättningar inför gymnasiestudierna och resten av livet. 

Kommunstyrelsens ordförande och de andra representanterna för (m)ajoriteten upprepade att det inte går att skriva av skolans underskott, varken hela eller delar av det. 

Det är ett ytterst märkligt påstående. I vår egen kommun, under deras mandatperiod har vi vid två tillfällen justerat för två andra skolors underskott utan att det fått konsekvenser.

Jag tycker de borde reflektera en stund över termen "lika-behandling" som de svänger sig med i sammanhanget. Är det likabehandling att Brunns nuvarande elever får en lägre skolpeng än kommunens övriga skolors elever?

Det är nödvändigt för en kommun att ha styrprinciper. Det är lika nödvändigt att överväga konsekvenserna av sina principer i olika situationer. I detta fallet framgår det med tydlighet att konsekvenserna är orimliga. Och att de i värsta fall riskerar försätta skolan i en långvarig problematik eftersom föräldrar dessutom nu tvekar att låta sina mindre barn ens börja i skolan på Ingarö.

Det kom ett mail imorse från föräldrarådet inför fullmäktige på onsdag:

Använd din röst! Rädda Brunns Skola och ge 662 barn och ungdomar rätten till en trygg skola en likvärdig utbildning!

Brunns Skola har det senaste året varit föremål för nedskärningar med det uttalade syftet att skapa en vinst som skall ”återbetala” historiska budgetövertrasseringar till Värmdö Kommun. Vinsten tas direkt från den skolpeng som skall komma barnen tillhanda i form av trygghet och likvärdig utbildning.

Brunns Skola har idag har den lägsta lärartätheten i kommunen. Våga Visa-rapporter, Pilen-undersökningen, föräldrar och lärare har under året vittnat om omfattande problem i skolan med mobbing, otrygghet, bristande arbetsro, lärarlösa lektioner mm. I en årskurs har föräldrar under hösten på rektors vädjan suttit med i klassrummet på lektionstid för att verksamheten skall fungera. I årskurs 5 instämmer endast 4 % av eleverna helt i påståendet att det är arbetsro på lektionerna.

Inför ett möte mellan föräldrar och politiker i fredags kväll som samlade drygt 100 oroliga föräldrar hade Peter Bondesson företagit en ny undersökning i skolan. Enligt Bondesson ”skiljde sig inte resultatet från Pilen-undersökningen som gjordes i våras”. Brunns skola ligger enligt Pilenundersökningen från våren 2009 i botten av Värmdös skolor med avseende på trygghet och arbetsro.

Oroliga föräldrar flyttar nu sina barn från skolan. Ytterligare nedskärningar skapar en neråtgående spiral som tillsammans med ett sjunkande elevunderlag leder till lägre intäkter och nya underskott på kort sikt och högre sociala kostnader på lång sikt (utöver problemen det orsakar för eleverna).

Efter att vi föräldrar under hösten uppvaktat rektor och ledande politiker i Utbildnings-nämnden och Produktionsstyrelsen meddelades i fredags kväll att skolan upprättat en arbetsplan för förbättringar. Dock har inga nya resurser tillförts och betalningskravet står alltjämt fast vilket innebär att skolan utöver besparingar pga. fryst skolpeng och löneinflation tvingas skapa vinstmedel ur barnens skolpeng för att betala till kommunens kassa.

Vi föräldrar på Brunns skola vädjar nu till er beslutsfattare att ge Brunns Skola resurser att genomföra planen för en bättre skola och ge 662 barn och ungdomar den trygghet och likvärdiga utbildning de har rätt till.

Ingarö 14/12/2009, föräldrarepresentanter för Brunns skola:

Pia Hallbeck

Lill Cronas

Johan Aronsson

Jag kan bara hoppas att de röster som hittills hörts lite försiktigt från enstaka företrädare i olika (m)ajoritetspartier växer i antal och styrka. Barnen har bara en skolgång, betänk det. 

Brunns skola behöver en räddningsplan..

..det skriver Nacka Värmdö Posten om..

En längtan

Nu har det kommit igång, byggprojektet på Hålludden som om ett par år ska erbjuda en fantastisk upplevelse för sinnena. Louisiana utanför Köpenhamn har nämnts som förebild för Konsthallen som nu byggs. Det är ingen blygsam ambitionsnivå.

Det var några år sedan nu som kommunen fick ett telefonsamtal från en försynt man som ville få presentera en idé. När det så småningom stod klart att den här idén handlade just om att bygga en konsthall med egna pengar, i vacker skärgårdsmiljö, och med inspiration från just Köpenhamns Louisiana kändes det lite som en dröm.

Louisiana är som ett sinnenas tempel. Jag minns mitt första besök där för fyra år sedan, en solig dag i juni. I sällskap av man och barn äntrade vi den blygsamma entrén. Det var lite som att komma in i en annan värld, som att gå genom CS Lewis berömda klädskåp och komma ut i Narnia.

En påtaglig känsla av naturens närvaro, en spektakulär utsikt över Öresund och Ven, gräs och träd och vinden i håret. Och skulpturer och utställningar att långsamt betrakta.

Nu har alltså arbetet satts igång som innebär att vi i Värmdö får ett eget kultur- och naturMecka inpå knuten. En egen oas att vistas i. Och den ligger på promenadavstånd, det är fortfarande nästan så att man får nypa sig i armen.

Bygget kommer genomföras i flera etapper. Av bilden ovan framgår hur det ska se ut. Utgångspunkten har hela tiden varit att skapa en anläggning i samklang med miljön. Själva naturen är en central attraktion för konsthallens grundare. Hans vurm för tallar och lingonris är omskriven liksom varför han och hans fru har bestämt sig för att göra detta.

Jag följer utvecklingen med nyfikenhet och längtar tills konsthallen öppnar. Att kunna lägga sig i gräset med en kopp kaffe i handen med blicken ut i vattenglittret efter att ha tittat på någon utställning som fått hjärnan till lite gymnastiska övningar..

Företagande i fokus!

Ikväll träffade lokala socialdemokrater ett tiotal företagare i Värmdö. En ny mötesform fick premiär för oss. 

Fokusgrupp.

Viktiga diskussioner med viktiga människor. Lokala företagare med synpunkter och engagemang. Spännande idéer diskuterades och intressanta tankar och perspektiv fanns det många kring hur vi kan skapa bättre förutsättningar för företagandet i Värmdö!

Det visar sig att kommunen har mycket att göra om vi ska lyfta oss från bottennoteringen i kommunrankingen som betygsätter företagarnas förutsättningar. Tursamt då att det inte saknas idéer om vad som kan göras! Att diskutera i en fokusgrupp gav mersmak så det lär bli mer av den varan..!

Böcker på listan

1. Gräset sjunger - Lessing 

2. Planeringens utmaningar och tillämpningar - Forsberg 

3. Vart är du på väg och vill du dit? - Olsson 

4. Hypnotisören - Kepler  

Morgondagens Gustavsberg i bilder - Kvarnbergets norrsluttning

Sent igår kväll såg jag artikeln som DN publicerade i sin söndagstidning.

Jag har sedan en tid tillbaka tänkt att jag skulle göra en utvikning kring min vision av det framtida Gustavsberg. Något som blivit påtagligt under processen med Gustavsbergs utveckling är hur lätt det är att tala förbi varandra, att se olika saker framför sig.

För inte så länge sedan upptäckte jag en välgörande skillnad. När vi använder bilder i diskussionen. Referenser som alla kan relatera till. Då får diskussionerna nya dimensioner. Därför tänkte jag nu företrädelsevis försöka illustrera mina tankar med ett lass bilder som hjälper till att illustrera orden. För tydlighetens skull; bilderna är inspirationer, inte exakta beskrivningar av hur det kommer se ut!

Ett av de viktigaste inslagen i framtidens Gustavsberg är att det hänger ihop. Att det är ett levande samhälle som är spännande att gå och cykla i där antalet möten med människor är många och där otryggheten är ett minne blott.

Ett av de viktigaste avsnitten rent geografiskt blir "länken", passagen mellan centrum och fabriksområdet som idag mest känns som ett blåshål. Ointressant, kallt och stormigt. I programmet föreslås att Kvarnbergets norrsluttning ska bebyggas. Det är en ytterst viktig komponent.

Just i denna passage hoppas jag att vi vågar skapa något som är spektakulärt. Jag menar då inte en ultramodern bebyggelse med associationer till Hammarby sjöstad eller motsvarande.

Nej, här skulle en ny årsring som sätter formspråket och designtraditionen i fokus, som funnits här under decennier och som gjort oss kända. Busiga, lekfulla former i samma anda som Lisa Larssons ABC-flickor eller Stig Lindbergs Krakel Spektakel.

Närmast översatt i hussammanhang är det kanske Hundertwasser som bäst illustrerar känslan. Hundertwasser är konstnären som först senare i livet också börja rita hus, helt olika det mesta. Assymetriska, färgglada och annorlunda. Lite Kamomilla stad, tänker jag, när jag ser bilderna. För min del blir jag glad vid åsynen och skulle gärna ta mig en kvällspromenad utmed husfasaden eller i parken som ansluter till kvarteret.

Husen utmed sluttningen skulle synas som en målning ut mot parken som också ska ges ett rejält lyft. Husens utseende kommer i sig medverka till att göra det attraktivt att vistas i parken.

Gatuvåningen i husen viks för publika verksamheter av olika slag. Kanske dessutom närmaste våningen ovanpå kan destineras som lägenheter för studenter/ungdomar?


Det är ett pikant inslag med kaklet i sammanhanget, en blinkning till historien och ett sätt att visa att traditionen i allra högsta grad lever. Vi har alltjämt närmare hundratalet verksamma konsthantverkare som är aktiva i fabriksområdets ateljer. Inom flera områden är det namnkunniga och kända konstnärer som vi är stolta över och som sätter Gustavsberg på kartan i olika sammanhang.

Med en arkitektur som söker värden som humor och värme, runda former och materialval som det finns historiska relationer till, kan kvarteret mellan centrum och hamnen bli ett dragplåster i många avseenden.

Här vill man bo, öppna en liten verksamhet eller bara vistas. Parken har man utanför dörren och vattenbrynet når man med ett par minuters promenad åt ena hållet och dito minuter åt andra erbjuder centrum och snabb och turtät kommunikation till stan.

Uppdaterad månd. 7/10 kl 17.10:

22 kommentarer har hittills lämnats på DNs hemsida maa. artikeln. Det är bra i sig att frågan väcker diskussioner. Innehållet i inläggen behandlar olika saker att beakta i den fortsatta planeringen.

Trafikfrågan engagerar, det är en erfarenhet vi känner igen. Väldigt mycket går att förbättra när det gäller kollektivtrafiken, både inom kommunen och in till Nacka och Stockholm. Spårlösningar kommer vara en ingrediens i de kommande diskussionerna.

En meningsfrände påpekade att Västra Hamnen i Malmö borde vara förebild. Det är den för min del i många avseenden, även om skalan och förutsättningarna i Gustavsberg är delvis annorlunda. Vi var i på studiebesök i Malmö så sent som för några veckor sedan och jag tror hela den politiska beredningsgruppen liksom jag blev imponerade över vad vi såg. Jag återkommer till det i kommande inlägg närmaste dagarna!

Framtidens Gustavsberg

En av de mest spännande frågor jag arbetat med politiskt, utöver att strida för bättre kvalitet inom förskola och skola, är utvecklingen för Centrala Gustavsberg.

När socialdemokraterna styrde tillsammans med c, kd och mp förra mandatperioden drogs ett brett arbete igång. Parallella uppdrag 2005 resulterade i fyra spännande förslag för framtiden som hade vissa gemensamma nämnare och som på andra punkter skilde sig väsentligt åt. Många möten och dialoger i olika form genomfördes med kommunens medborgare.

Efter valet hamnade hela projektet i malpåse under två år. Det var först när fabriken röt ordentligt som det blev fart igen. Under det senaste året har ett programarbete, som bl a DN nu rapporterar om, lett fram till en bra utgångspunkt för det detaljplanearbete som nu vidtar.

Hur ska Gustavsberg se ut och fungera i framtiden?

Jag lägger gärna tonvikten vid de många mötesplatserna som nu ska skapas. En utemiljö som lockar till umgänge som kontrast till dagens ganska trista förutsättningar. Lekplatser, utsikter, träbryggor utmed vattnet och spännande parkmiljö.

Bostäderna och bebyggelsen kommer självklart ha en nyckelroll för att förändra sambanden och upplevelsen när man rör sig här. Ambitionsnivån som formulerats är hög, nästan lite kaxig. Det gillar jag. Jag tror att många om tio år kommer åka till Gustavsberg för att vi här lyckats skapa en särprägel. Cool och rolig arkitektur, mötesplatser utöver det vanliga och inbjudande lösningar att vistas och vara i den vackra skärgårdsnaturen där både vatten och naturreservat finns i repertoaren. 

Jag återkommer närmaste dagarna med många bildexempel på vad jag ser framför mig..

Ur kris och kaos..

..föds något bättre.

Turbulensen kring Brunns skola har lett till att Björn, en av oss socialdemokrater i utbildningsnämnden, nu bestämt sig för att börja blogga. För att genom det skrivna ordet försöka påverka situationen och göra skillnad.

Björn är en genomsjyst och klok kille. Och så gillar han AIK. Bara en sån sak!

Jag ser verkligen fram emot att få läsa inläggen framöver!

PS. I utbildningsnämnden bloggar också Andrine och Jakob sedan tidigare.

Släckt hopp och tänt igen, Brunns skola - kap. 5

Det har varit mötesintensivt de senaste dagarna. 

I måndags kväll satte vi oss i s-gruppen och utarbetade vårt budgetförslag för utbildningsnämnden för 2010. 

I tisdags kväll var det dags för utbildningsnämnden att sammanträda till sent. Budgeten var i fokus och diskussionen pågick en god stund.

Vi fullföljde vårt förslag från kommunfullmäktige i september. Det innebär att vi föreslår en skolpeng som är 3,8% högre än (m)ajoritetens förslag. För hela grundskolan kostar det tio miljoner kronor mer. Pengarna motsvarar ungefär en oförändrad nivå i jämförelse med årets ambitionsnivå. Dvs. tillskottet av pengar täcker de kostnadsökningar i bl a löner som förväntas. Därmed undviker vi nya uppsägningar av ytterligare lärare.

Vi drev också frågan om att Brunns underskott till en del ska lyftas bort. Problemet i nuläget är att vi ännu inte fått någon analys av underskottets olika delar, trots att det utlovades i april.

I brist på en sådan genomlysning har vi föreslagit att en av de tre och en halv miljoner kronorna i underskott ska tas bort.

Båda våra förslag röstades ned utan någon synbar tvekan från någon av (m)ajoritetsföreträdarna.

Då yrkade vi att nämnden vid nästa tillfälle skulle få en redovisning av konsekvenserna som blir när skolan ska spara nästa år. (Vi tyckte i och för sig att vi redan borde haft den redovisningen inför beslutet). Det avslogs också.

Igår kväll var det dags för kommunstyrelse. På dagordningen fanns ett förslag till justerade skolpengsnivåer som en konsekvens av ny lagstiftning som träder i kraft vid årsskiftet.

Vi upprepade vår argumentation, och redovisade problemet med att Värmdös skolor fått spara stora belopp i skolpengen under de senaste fyra åren. Värmdö hade år 2008 lägst "skolundervisningspeng" i länet och vi ligger även i botten när det gäller lärartäthet och andelen behörigt utbildade. Vi rör oss mot bottennoteringarna i riket i all statistik med de nya besparingar som genomförts 2009 och ytterligare försämringar som nu beslutats för 2010.

Inga tveksamheter syntes heller denna gång när klubban gick i bordet.

Det var med ganska tunga steg jag vandrade hemåt i natten igår. Det känns alldeles för ofta som att beslut fattas på alltför tunna underlag. Konsekvensanalyser saknas genomgående, hur "mjukvaran", dvs. barnen, kommer påverkas har ledamöterna inte en susning om. Ekonomiska tabeller och staplar redovisas däremot ordentligt. Problemet är att de inte säger så mycket när de inte kopplas ihop med effekter för verksamheterna. Debatterna blir alldeles för yviga och onyanserade.

Jag undrar vad de ser framför sig när de föreställer sig nästa termin i klassrummen. Och så tänker jag på det som vi talade om i våras; att barndomen inte går i repris. Dessa barn har sin chans nu, att få hjälp i skolan att omsorgsfullt lägga grunden för trygga och kreativa individer som framtidens vuxna.

MEN SÅ IKVÄLL tändes mitt hopp lite igen. Det var öppet hus med kommunens politiker i Produktionsstyrelsen. Både ordförande och vice ordförande var där, liksom centerpartiets representant. Vår Ann-Kristin var också med. Ca ett tjugotal föräldrar från Brunns skola kom. Och för första gången upplever jag att det faktiskt uppstod en kommunikation och dialog. Att föräldrarnas vittnesbörder och oro togs på allvar och att de blev seriöst bemötta av (m)ajoritetens företrädare.

Hatten av för alla föräldrar som på ett sakligt sätt en gång till beskrev situationen ur deras perspektiv. Engagerat och vältaligt framförde de sina synpunkter nyanserat trots frustrationen som de också markerade att de känner.

Mötet ikväll kändes lite som ett genombrott. Jag hoppas att magkänslan som jag gick hem med stämmer. Nu är det sagt att det utlovade mötet på Brunn blir av nästa fredag, den 11 december, klockan 18 i Brunns skolas matsal.

Det är bra att mötet ligger så nära i tiden. Det innebär att kommunfullmäktige onsdagen därpå, den 16 december kan justera beslutet från kommunstyrelsen igår.

Det kommer i alla fall jag försöka bidra till!