Jag blir så jävla nervös

Idag har det gungat till igen i finansvärlden. Trots rapporter om bärgade räddningspaket i USA.

Och världen har kommit väsentligt närmare den här gången. Nu är det inte längre behagligt avlägset "over there" i USA som det krisar (som iof bara är geografiskt långt borta, i den digitala världen är vi alla nära grannar). Flera europeiska banker är på kneken och jag tycker mig se ekonomijournalisterna i kvällens nyhetsprogram darra en aning på manchetten. Och då blir jag jävligt nervös.

Hittills har alla kommentatorer talat med magstöd och med övertygelse fått oss att tro att problemen är just avlägsna för oss som bor i trygga Svedala. Här lärde vi oss nämligen av krisen i början av 90-talet. Bankerna och politikerna har lärt sig läxan och ordnat oss skyddsmekanismer och regler som gör att det inte kan hända igen. Säger alla.

Nu tycker jag att kommentatorernas pannor blivit lite svettblanka, rösterna vandrat upp i talsystemet och sitter numer närmare halsmandlarna än buken. Ögonen har lätt irrande fokus och jag känner deras handsvett som min egen. Eller så inbillar jag mig bara. Jag måste få visshet.

Jag ringer gamla pappa, medarbetare sedan fyrtio år på en av bankerna som enligt uppgift har lärt sig läxan. Jag frågar nervöst om det kommer att smälla. Han låter inte heller lika säker som senast jag frågade (för några veckor sedan). Men han låter lugn.

Så nu försöker jag skärpa mig. Det vore bara så förbannat tråkigt om det blev en djup kris igen.


(Jag svär mest när jag är nervös).

UPPDATERAD KL. 20.20:
Nu kommer besked att kongressen i USA underkänt räddningspaketet. Börserna dyker.

UPPDATERAD 2 KL. 23.50:
Och oron växer.

UPPDATERAD 3 KL. 07.59:
Och nervositeten lär inte minska idag..

Fortbildning för journalister

Sitter och skriver på en demokratirapport. Värmdöpolitiken skiljer sig på väsentliga punkter från andra kommuner.

Tar ett minibreak och ser Mark Klambergs senaste inlägg. En pedagogisk lektion för den som vill fortbilda sig i kritisk journalistik och granskning. Vilken tur att det finns krafter som på ideell basis gör jobbet i FRA-frågan som etablerade journalister av någon anledning inte tar tag i..

Kompassen snurrar

Om det blir någon stund över denna söndag skulle jag vilja tipsa om två artiklar;

Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, har skrivit ett inlägg i SvD "Nyliberalerna tysta så det dånar"

Göran Eriksson, journalist på samma tidning, har följt upp med "Ständigt dessa liberaler"

Artiklarna belyser hur snårig terrängen är för statsministern. Tidigare profilerade sig Reinfeldt som nyliberal med samma agenda som Bo Lundgren misslyckades fatalt att locka väljarna med. Ompaketering till de "Nya moderaterna" beordrades. Men samma politik förs i praktiken. Hur plockar man nu hem poäng på en politik som få väljare sa sig vilja ha? Dagens Bard i DN illustrerar problemet på ett som vanligt träffsäkert sätt.

Den liberala kompassen stökar till det för Reinfeldt och utmaningen att inför väljarna lyckas framställa politiken som riktig lär inte bli mindre.

*Tiden krymper till nästa val och opionen är tydligt skeptisk i mätning efter mätning. Enligt en närmare studie av opinionens förändring de sista två åren i en mandatperiod visar en historisk rörlighet som inskränker sig till 2-4%..!

*En lågkonjunktur sveper över världen. Hur djup den blir återstår att se men den dramatik som nu utspelar runt om oss bådar inte gott. "Jobbpolitiken" ligger fast meddelade finansminister Borg i veckan. Men hans bedömningar om arbetslöshetsutvecklingen får han inte mycket stöd för av andra prognosmakare. Och varslen har redan börjat komma, även här hemma.

*Behovet för de tre småpartierna att profilera sig kommer inte att minska ju närmare valet vi kommer. Det leder till ökade spänningar och en mer splittrad bild av alliansen. Kd måste få utrymme för att klättra över 4%-spärren. Utan dem är diskrepansen mellan blocken svindlande stor. S-blocket nästan dubbelt så stor som m-blocket.

Att statsministern förlorar i trovärdighet ju fler varv han tvingas ta runt sin egen ideologiska axel är bara ett litet problem i sammanhanget. Jag tror att den stundande lågkonjunkturen är ett större.

De märkligaste

besluten i onsdagens budgetdebatt var när m-styret avslog att

1. kräva av Vägverket att prioritera förbindelse över Skurusundet.

2. kommunstyrelsen ska fortsätta ta ut ett särskilt exploateringsbidrag från bostadsexploatörer.

3. förstärka insatserna för näringslivets förutsättningar.

4. kommunstyrelsen ska kvalitetssäkra befolkningsprognoserna framöver (på förekommen anledning, de har hamnat väldigt snett på sistone, befolkningsökningen har varit hälften mot prognosen).


Centerbloggaren skriver idag om tillståndet i Värmdöpolitiken som jag tycker sakligt redovisar läget. Läs här!


(Se även tidigare inlägg om budgetdebatten här).

Intressekonflikt

Egentligen skulle jag vilja skriva om dagens Synovate. Om att det största hotet mot ett gott valresultat för oss är vi själva.

Samtidigt lockar svampskogen med en sirensång sällan hörd. Efter att ha varit riktigt krasslig en vecka känns behovet att andas frisk luft så mycket starkare än funderingar kring kommande val. Så dessa får dröja lite..

Skepsismen dominerar

Vet inte vad jag ska tro. Vid en snabbkoll på bloggarna som haft många av oss i studiecirkel de senaste månaderna så ökar reservationerna, så är det. Samtidigt verkar det vara ett detektivarbete att få fram de detaljer som i någon mening avgör om kompromissen kan vinna de mångas gillande eller ej. Den grundläggande stötestenen i sammanhanget är om tekniken även i det nya upplägget kommer att innebära massavlyssning.

I nuläget dominerar misstron bland de bloggare som inte är tillhör något av de etablerade partierna (med några undantag). Samtidigt är tongångarna mer positiva bland de borgerliga politiker som tidigare varit kritiska (det finns undantag också här).

Är du intresserad finns några länkar här:
Opassande - FRA - ännu mer läsning
Henrik Alexandersson - Försöker regeringen bluffa?
Mark Klamberg - Djävulen finns i detaljerna
Mary Jensen (Mina moderata karameller)- Inte som en broschyr för begagnade bilar
Johan Ingerö - Försiktig optimism om FRA
Anna Troberg - När kommer rum 101 öppnas för allmänheten?
Basic - Problemen med FRA är ju kvar
Rick Falkvinge - Rätt väg är fortfarande att riva upp FRA först
Blogge Bloggelito - Blå dunster i ögonen på de heliga Birgittorna

Århundradets understatement

"Det är ganska tydligt för många att första riksdagsbeslutet inte räckte."

Fredrik Reinfeldt i DN maa. FRA-beslutet


Nu har statsministern begripit att enda förutsättningen för att komma ur dödläget i FRA-diskussionen var att sluta idiotförklara dess kritiker och sätta sig i realförhandlingar.

Resultatet i dagsläget är att man fått vika sig på många punkter. Därmed har man kunnat skyffla ihop alliansledamöterna och skapat en majoritet för ett förslag i riksdagen.

Samtidigt finns alltjämt en stor grupp som inte är nöjd. I korthet kan kritiken delas upp i två bitar:
1. De som vill ha en helt annan grundprincip där basförslaget inte utgår ifrån möjligheten till en generell avlyssning. Dvs. att det inte ska vara tekniskt möjligt att massavlyssna.
2. De som anser att regeringen genom sin hantering nu missar viktiga kvalitetssäkringsstationer på vägen fram till en ny lagstiftning. Genom denna habrovinkel slipper regeringen passera lagråd och andra remissinstanser.

Jag kan inte fullt ut värdera konsekvenserna av de femton tillägg som nu föreslås. Följaktligen är det svårt att varken hurra eller dissa. Men jag blir på min vakt när jag ser vilka slutsatser en av de mer pedagogiska krafterna i denna diskussion dragit. Mark Klamberg kan knappast misstänkas vara opportun.. Jag kommer att studera hans invändningar.

Vi lär säkert höra mer i denna fråga innan klubban i riksdagen går i bordet.

Det blir löjeväckande när statsministern nu försöker återerövra bilden av sig som den "lyssnande statsministern". Efter alla turer och plågsamma citat från hanteringen av denna fråga vore han smartare om han lät bli att försöka plocka billiga poäng på sitt nederlag. Lyhördhet är det minsta som har präglat hanteringen av denna fråga. Skälet till retireringen är förstås realpolitisk. Han hade inte haft någon majoritet i riksdagen annars.

Solidaritet

Imorrn ska vi vara rödtröjade igen. Det har jag läst på någon systerblogg i all hast. ..vänta nu, Cattis hette hon.

Iaf. Syftet är detsamma som tidigare. Solidaritetshandling med Burmeserna. SÅ GLÖM INTE DEN RÖDA TRÖJAN PÅ IMORGON!

Och vill du ha tag i en skitsnygg och göra en solidaritetshandling till i samma andetag, så beställ en joinRed-tröja här. Det är GAP som säljer dem och det goda syftet kan du läsa mer om här!

Dagens bok

De senaste veckorna har journalisten Anita Kratz dykt upp i olika sammanhang. I tv-soffor och tidningsartiklar, har hon fått recensera statsminister Reinfeldt ur olika perspektiv. Valet av kommentator är inte särskilt konstig. Hon har följt statsministern under flera år och genomfört ett trettiotal intervjuer med honom och torde därigenom ha en god bild av hur han tänker och fungerar.

Resultatet av hennes research presenteras idag. Hon har skrivit boken "Ensamvargen". Det kan mycket väl vara en av årets absolut mest spännande böcker. Efter att tidigare i år ha läst Mats Wiklunds "En av oss?" som också handlar om Reinfeldt, är jag nyfiken på dagens lansering.

Efter intensiva veckor med fullt schema och lite till kan den annalkande helgen bära idel rekreationer med sig. En sväng i skogen i jakt på lite svamp, god middag och en stund med näsan i den nyinförskaffade "Ensamvargen" känns som ett sjysst upplägg.


Här finner du ett axplock boken recenseras eller där Kratz kommenterar statsministern eller boken om honom:
Svenska Dagbladet
Dagens Nyheter
Expressen
Fokus

(Bilden kommer från Bokson).

Lundell får mig att le på torsdagsmorgonen

Brett och innerligt ler jag när SvTs Morgon nu visar ett gammalt klipp från Lundells turné -83 på Hovet som en liten teaser inför turnéstarten ikväll. Konserten -83 är en klassiker. Jag ryser av välbehag.

Solen skiner och jag har en biljett till Cirkus om några veckor. Då gör höstförkylningen inte ett dyft.

(Bilden kommer från Daniels websajt.com).

Ingen självrannsakan i lång budgetdebatt

Eftermiddagen och kvällen har ägnats åt debatt kring nästa års budget för kommunen.

Tidpunkten för debatten, inte ens två veckor efter turbulensens kulmen kring kommunstyrelsens ordförande (KSO), som ledde till att han tillslut begärde sitt entledigande just idag, har väl inte gjort det helt enkelt för m-styret. Det fanns en känsla av en märklig kombination av lättnad och vilsenhet.

Konsekvensen blev en ganska uppstyckad debatt där visioner och "röd tråd" i någon mening saknades.

Även vi påverkas såklart av vad som nu sker i Värmdöpolitiken. Vi beslöt dagarna efter beskedet om KSOs avgång att inte genomföra debatten som brukligt. Vi har uppfattat signaler från flera håll att det finns en spridd önskan om omstart och en ny attityd i kommunens parlament. Därför var vår ambition att skala bort debatt och konfrontation in i minsta detalj och istället fokusera breda penseldrag. Kommunen befinner sig bevisligen i ett krisläge. Vi är beredda att lägga undan gamla oförätter.

Som ett redskap för denna nystart föreslog vi en parlamentarisk utredning kring organisation inom såväl förvaltning som politik. Det känns onekligen lite tröstlöst när detta förslag betraktas med stor misstänksamhet som ledde till ett rakt avslag. Ett otal exempel finns nu på hur organisationen inte fungerar. Vi närmar oss krisläge i flera avseenden. Att i detta läge inte ens vilja analysera möjliga förbättringar känns inte förtroendeingivande.

Ett knappt tiotal punkter, förslag från vår sida, sade sig olika talespersoner på m-sidan vara villiga att diskutera i en paus senare under kvällen. Samtliga förslag fick korgen. Återstår att se på vilket sätt m-styret menar sig vilja ha en nystart. Alltjämt är vi starkt kritiska till hur det politiska arbetet är organsierat och fungerar. Självkritiken som jag hade förväntat mig skymta igenom under eftermiddagen och kvällen lyste helt med sin frånvaro.

Jag undrar var detta ska ta vägen.

Spännande morgondag

..lär det bli förstår jag, efter att nu på nattkröken, efter elva timmars budgetdebatt i hemkommunen, ha snabbscannat DN och SvD. För jag antar att vi imorgon får klarhet i det som spekulationerna nu går höga kring. Om det är så att de sex kvinnliga, FRA-opposionella folkpartisterna nu fångats in av regeringen.

Flera FRA-kritiker bland bloggarna har för sin del redan deklarerat sin inställning till en sk. "specialdomstol". Se ex. Opassande, Henrik Alexandersson, Mina moderata karameller, Enligt min humla, JRLs blogg, Annarkia, onsdag, motpol och Christian Engström.

Länkar

Bloggkollegan i Värmdö, Stefan Mårtensson (c) har en debattartikel på Politikerbloggen idag. Titeln - "Är pensionärer bara steroider för fackens medlemstal". Du finner den här.

En annan kollega, LG Nilsson, har skrivit om eländesbeslutet från i måndags - flytten av fritidsgården Ettan. Här.

Prioriteringar, Borg

SvD har gjort en genomgång av vinnare och förlorare på moderaternas politik såhär i halvtid. Föga förvånande finner man att män gynnats väsentligt mer än kvinnor. Det kommer väl inte som en chock för någon. Borg påpekar i artikeln att han hoppas att detta kommer att leda till att fler kvinnor börjar arbeta mer.

Finansministern är en av ministrarna i regeringen som alldeles garanterat är välmöblerad innanför öronen, det har varit min uppfattning sedan han äntrade sin taburett. Men som Mikaela Valtersson (mp) påpekade i budgetdebatten härom dagen anser jag att han nu hastigt devalverar sig i vådlig fart.

I mandatperiodens början kartlade DN ministrarnas syn på sig själva, huruvida de var feminister eller ej. Anders Borg var en av få moderater som sade sig vara det.

Självklart vet han hur dagens realiteter ser ut när det gäller mäns och kvinnors uppdelning av hemarbete och karriär. Genom att systematiskt gynna den inkomsttagarkategori där männen är i klar majoritet, nämligen höginkomsttagargruppen, så cementeras naturligtvis de ojämlika förutsättningarna. Det är mer ekonomiskt för familjen att mannen satsar ännu lite mer på sin karriär, det ger bäst klirr i kassan.

Även om man kan ha synpunkter på alla sammanställningar av vinnare och förlorare, så är det ofrånkomligt att den politik som nu förs hjälper till att befästa ojämlikhet mellan kvinnor och män.

Hade man på allvar velat stimulera att kvinnor gick upp i arbetstid skulle skattesänkningarnas tyngdpunkt istället ha legat på de inkomstsegment där kvinnor är överrepresenterade istället för tvärtom. Det skulle dessutom minskat klyftorna i samhället som nu snabbt växer.

I slutet av dagens artikel påminner journalisten om löftet från våren -07 då Borg och partisekreterare Schlingmann lovade att "ensamstående mammor och deltidsarbetande kvinnor skulle få det ekonomiskt bättre under den här mandatperioden. Extra barnbidrag, högre bostadsbidrag och riktade skattesänkningar har diskuterats." Hon konstaterar att något konkret förslag från finansdepartementet har ännu inte kommit.

Det kommenterar Borg på följande vis:

"–Man kan diskutera olika konstruktioner, men vi har inte hittat något som riktigt fungerar väl ännu."

I politikens värld handlar det mesta om prioriteringar. Finansminstern har efter två år tydligt visat hur hans ser ut i praktiken. I teorin ägnar sig Borg åt läpparnas bekännelse. Det är trist. Särskilt som han är en av de få som säger sig vara feminist.

Dåliga nyheter

Har läst husorganet på kvällskvisten. Den lokala varianten som kommer en gång i veckan. Den känns som ett temanummer över totalt ledningshaveri i vår kommun. Så tänkte jag skriva någon rad om varje nyhet för att exemplifiera vad jag menar. Strax innan jag ska börja så scannar jag av de lokala bloggarna. Och finner att Malin redan skrivit "mitt" inlägg.

Så istället använder jag ytterligare några rader till att fördjupa mig i nyheten på sid. 40 i tidningen. Där får vi veta det som somliga av oss hört mer inofficiellt tidigare. Att det är fara å färde för Gustavsbergs största arbetsplats. Den gamla fabriken. Jag har ju skrivit om det förut. De vill bygga en ny fabrik och flytta produktionen inom kommunen.

Vi har tagit upp frågan upprepade gånger. Och fått löfte att frågan ska ges högsta prioritet. Döm om min förvåning när ordföranden Samhällstekniska nämnden i tidningen låter meddela att det kommer ta "minst fem år innan det är klart" (planarbetet alltså) (Tyvärr finns inte intervjun med Peter Frej (m) på nätet). Den som är lite initierad förstår att detta innebär en avveckling av fabrikens verksamhet med en utlandsflytt som konsekvens. Skärpning - nu!