Veckan som gick

Det har varit några intensiva veckor. I veckan som gick fick bloggen stryka på foten. Inte för att det saknats ämnen att skriva om, tvärtom. Sällan har det väl funnits så många intressanta trådar att ta upp såväl i den lokala politiken, som på riksnivå och i världen.

Hade jag dagligen postat inlägg i veckan som gick skulle ett garanterat varit vikt på temat "bitter vänsterröst slår omkring sig". Min favorit Eva har gjort det bättre än jag skulle förmått. Här och här.

Ett annat inlägg skulle ha kommenterat de fem Slussenalternativen som presenterades igår. Vi hade en diskussion hemmavid. Och i vanlig ordning tycker vi inte lika! Min favorit är iallafall signerad G. Wingård.

Säkert hade det också blivit minst en kommentar om diskussionerna kring nya äktenskapslagen.

Jag har skrivit om det många gånger förut och jag gör det igen. Det är helt obegripligt varför vi inte redan har en könsneutral äktenskapslagstiftning.

I P1s Godmorgon Världen kommenterade nyhetspanelen läget i svenska rikspolitiken alldeles nyss apropå regeringens nya charmturné med kickoff i Varberg. Heidi Avellan på Sydsvenskan tyckte det var märkligt att regeringen låter hela Allianskonceptet lida ett så stort nederlag för en så marginell fråga. Och hoppades att regeringen inte skulle köra över (kd).

Det reser frågan hur långt engagerade politiker ska vara beredda att kompromissa för bilden av enighet. Tack och lov är det tillräckligt många borgerliga politiker som tillmäter sakfrågan större betydelse än att sopas under mattan för "enighetens" skull. Det är verkligen hög tid att Sverige får en modern lagstiftning som inte diskriminerar medborgare för deras sexuella läggnings skull.

Och så hade naturligtvis inte onsdagens fullmäktige i kommunen gått okommenterad förbi. Det var i många delar ett intressant möte. Och i ett avseende väldigt beklämmande. Vi var nog många på vår kant som trodde att den tveksamma demokratisyn som präglat m-styret i kommunen sedan förra valet nu skulle revideras. Att en bättre anda av samförstånd skulle kunna odlas när ett ledarbyte nu stod för dörren och den förre m-ledaren fått lämna pga. samarbetsproblem.

Men icke.

Maktfullkomlig oförskämdhet syntes även denna kväll. Mest påtaglig blev den i diskussionen om SL-trafiken i kommunen. Den ansvarige nämndordföranden har haft åtskilliga månader på sig att förbereda sig inför debatten. Trots det hade han inget att säga. Detta mötte naturligtvis kritik från alla oppositionspartier. Reaktionen på det blev indignation och högt tonläge istället för att faktiskt bemöda sig om att försöka svara på grundfrågorna och kritiken kring det faktum att ingenting har hänt på ett halvår trots löften om motsatsen.

Om detta är den nya giv som är moderaternas lösning på problemen kommunen brottas med så finns all anledning att känna sig bekymrad och beklämd. Med en sådan attityd och problemen kommer inte att lösas utan fördjupas och öka i antal, det är jag tyvärr övertygad om.

Det lilla ljuset i mörkret är att några av mittenpartierna nu börjat markera ett tydligare och tydligare avstånd till den förhärskande attityden. Jag hoppas de orkar hålla sin nya linje.