fredag 8 augusti 2008

Varför går det på tok?


Det är någonting som inte fungerar som det ska i Värmdö kommun. Gång på gång kilar viktiga byggprojekt i diket. Det leder till arga, oroliga och misstrogna medborgare som ofta, tyvärr på goda grunder har kraftig kritik att leverera.

Bara under detta år har mycket tid och energi fått ägnas åt byggena på Ljung och Grantomta som varit långt utanför vad som borde vara fallet. Och alltjämt har de berörda kraftiga synpunkter på kommunens agerande.

Bloggaren LG Nilsson uppmärksammar oss nu på att exploateringen i Höjdhagen är den senaste i raden av projekt som rör upp starka känslor. Området är en känslig kulturmiljö där man nu brakar fram med lösningar som dåligt tar hänsyn till den befintliga bebyggelsen. LG redovisar det hela långt skickligare än jag förmår, läs hans inlägg här för att bilda dig en egen uppfattning.

Hans inlägg har fått mig att fundera ett par dagar. Vad är det som gör att kommunen gång efter annan hamnar i så skarpa konflikter? Att våra medborgare så ofta och i så hög utsträckning känner sig lurade?

Det går inte längre att avfärda klagomålen som enstaka händelser eller hänvisa till enskilda kverulerande medborgare.

Vi har ett systemfel. Ett allvarligt sådant.

När det gäller nybyggnationer har kommunen alltid ett stort ansvar. Det är kommunen som via detaljplaner styr vad som är möjligt att göra inom olika områden i kommunen. Dessa kan kompletteras med gestaltningsprogram som ytterligare konkretiserar och reglerar hur de kan utvecklas och hur det är tänkt att områden ska se ut. Exploatörer har att följa dessa när de inför nybyggen ansöker om bygglov. Och bygglov ska bara beviljas så länge ansökningarna håller sig inom planerna och programmen som finns. Det är i detta system vi måste fundera över hur kommunen kan förbättra sig, eftersom förväntningar och verklighet i så många avseenden har varit kraftigt avvikande.

Jag vet inte vad det i skrivande stund finns för möjligheter att påverka det som nu sker i Höjdhagsområdet, om det finns några. Min farhåga är att så inte är fallet.

Under alla omständigheter är det hög tid att vi inser vidden av systemproblemet vi lever med och att det nu inleds ett arbete för att undvika motsvarande framöver. En kommun har inte råd att misstros av sina invånare. Tyvärr är det många som på sistone fått sig en rejäl förtroendeknäck kring hur vi som är ansvariga axlar våra uppdrag.

Arbetet med planer och bygglov måste vässas. Slutresultatet måste motsvara det som vi under resans gång i dialogen med medborgarna förespeglat. Hur detta i praktiken ska gå till behöver vi ha en ordentlig diskussion kring. Jag hoppas den styrande majoriteten släpper fram en sådan när vi på nästa fullmäktige initierar den.

Inga kommentarer: