I dagarna rullas två nya tragedier upp. Det ena "hemmavid", i Eksjö närmare bestämt. Det andra i Polen.
Det handlar om män som förgriper sig på sina familjemedlemmar. Fängslar dem och torterar dem år efter år. De har utsatts för fasor som inte är möjliga begripa.
Jag vill se mig själv som en sann humanist. Men när barn sexmördas eller människor plågas som i dessa fall, år ut och år in, då snuddar mina tankar vid dödsstraffet.
Om jag hade trott att det skulle avskräcka dessa män från att begå sina brott skulle det sannolikt väga över till förmån för en uppfattning för en sådan möjlig straffutmätning. Trots att jag i grund och botten vill att människans liv ska vara okränkbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar