måndag 14 maj 2007

Dagens skojfriskaste


måste vara den som drog igång spekulationerna om att Cecilia Stegö Chilo skulle ersätta Peter Örn som boss för Sveriges Radio.

Inte för att jag har några illusioner kvar att regeringen skulle leva som de försökte lära före maktskiftet.

Jag gissar dock att även Reinfeldts ovana rådgivare dragit de beska slutsatserna över historien med henne som minister. Det ska dock bli lite spännande att se vem de plockar fram ur hatten.

Märgfrys

Jag fryser in i märgen efter morgonens promenad i hällregn och gråkyla. När busskortet upphörde gälla häromdagen tänkte jag glatt att nu är det snart sommar, jag kan promenera och cykla istället för att åka buss. Och har följaktligen inte köpt något nytt. Det var sol då.

Jag tar dubbla påsar Varma koppen och sliter fram en jumbomugg för att försöka häva märgfrysen. Burr.

Jourhavande vigselförrättare


I lördags hände något ovanligt.

Satt på bussen med E, påväg ut till vårröjningen hos svärfar. Mobilen ringde. Det var en av de kloka kollegorna i "motståndarlaget".

Det stod ett stort följe människor med ett brudpar som skulle gifta sig i spetsen, vid kommunhuset. Emellertid hade deras vigselförrättare uteblivit. Hade vi någon? Jag bläddrade i skallen, fyra kände jag till varav jag visste att en var i Skåne och en annan sannolikt i Dalarna.

Jag lämnade en räcka telefonnummer. Senare på eftermiddagen kom ett mess, "Christer är en pärla", stod det.

Och det är han.

I det här fallet för att han hade kastat sig i bilen för att viga de giftaslystna bara tio minuter senare. På ett glatt och trevligt vis!

Hopp

Det finns hopp.

Jag läste på text-TV om någon tävling som hållits. Att bygga en så bränslesnål bil som möjligt var uppgiften. Vinnarna hade lyckats skapa ett åk som svalde en liter bensin och åkte... treHUNDRA MIL!

Fantastiskt!

söndag 13 maj 2007

Men..


..Brudspirean utanför kontoret doftar ljuvligt!

lördag 12 maj 2007

Det gamla styrets fel

I onsdags fick vi först mellan ca. kl. 20-20.45 höra hur fasansfullt det var bevänt med ekonomin i kommunen och hur oanständigt vi under förra året, när vi styrde, hanterat kommunens ekonomi.

Kommunen gjorde ett underskott med -1,9 miljoner kronor. Kommunstyrelsens moderate ordförande använde ordet bekymmersamt nio gånger i sitt första inlägg. Jag räknade. Då ska alla veta att om den nya m-ledningen från november fullföljt de beslut som var förberedda hade kommunen gjort ett större plus.


Timmen efter skulle vi besluta om årets budgetjusteringar. Dramatiskt fler äldre och lägre skatteintäkter pekar på att det fattas nånstans runt 40 miljoner kronor.

NU tyckte inte ordföranden att det behövdes några förändringar. Nehej då. En ny budget beslutades som innebär att vi planerar att göra ett underskott på närmare -5 MILJONER. Det är ett beslut som är olagligt i sig.

Dessutom innebär det att äldreomsorgen inte ersätts för de nya äldre. Och att vi vet att kostnaderna ÄR HÖGRE på ett antal områden än vad som nu budgeterats (ex. socialtjänsten).

Ytterligare insatser skulle behövas för att täcka det som nu kommer att bli underskott på en rad områden.

Vi har föreslagit att en arbetsgrupp med företrädare från alla partier skulle tillsättas för att ta ett omtag i de ekonomiska frågorna. Majoriteten har misslyckats med att göra sin hemläxa under ett halvårs tid. Det var de inte intresserad av.


Jag slår vad om en 88:an, att det kommer att bli ett stort underskott i Värmdö år 2007. OCH att det kommer heta att ALLT ÄR DET GAMLA STYRETS FEL. Det planerar moderatledningen för redan nu, annars skulle de vidtagit åtgärder och inte fortsatt att skjuta bekymren framför sig.

fredag 11 maj 2007

Magiska McKee


Maria McKee har kommit till Stockholm för en konsert i nästa vecka.

Spelningen jag bevistade på Södra Teatern härom året var spektakulär. Hennes röst är one-of-a-kind. Ett tryck i pipan har hon, av sällan skådat slag.

Magisk kväll väntar alldeles säkert er som är lyckosamma konsertbesökare.

Om jag får höra att hon gjort "Panic beach" som extranummer kommer jag aldrig sluta förebrå mig missen att inte hängt på låset för att få biljetter..

Lustigt..

..uttalande av försvarsministern, när han försvarar tillverkningen av klusterbomber med kommentaren att den (klusterbomben) inte skadar civila, oskyldiga människor.

Ännu lustigare är Tomas Nash (medarbetare på Cluster Munition Coalition) kommentar till DN:
"Då skulle jag vilja utmana den svenska försvarsministern att vandra över ett fält där en så kallad säker klusterbomb fällts".

Undrar om Odenberg antar utmaningen..

Skulpturpark


Ett projekt i Värmdö som både angeläget och spännande är det som handlar om att utveckla Gustavsberg. Jag har skrivit om det förut.
En av mina begåvade partikompisar föreslog för något drygt år sedan att ett inslag i det framtida Gustavsberg borde vara en skulpturpark. För att, som hon sa, i vår kommun finns ju traditioner att vara stolta över. Formgivning och hantverkskap är dessutom alltjämt en levande identitet här.

Wilhelm Kåge, Berndt Friberg, Stig Lindberg och Lisa Larsson är ju bara några av alla dem som satt Gustavsberg och Värmdö på kartan.
Hur fräckt vore det inte att ha en parkmiljö runt Farstaviken och in mot Gustavsbergs centrum där kända motiv, som ex. Lisa Larssons ABC-flickor (en av dem på mittenbilden) ligger i gräset..

Hoppas idén blir verklighet, och att Inga-Lill får creed för sina tankar!

På det senaste öppna mötet lanserade nya kommunstyrelseordföranden det mesta av förslagen som sina idéer, vilket fick det att grymtas och morras en hel del i bänkarna bland arkitekter, konstnärer, tjänstemän och alldeles vanliga medborgare som lämnat sina synpunkter i förslagslådan under det "rådslag" som genomfördes före valet förra året.

torsdag 10 maj 2007

Trummor







Jag gillar trummor. Taktgivare. Markörer. Farthållare. Mest för att de är medryckande om de spelar som de ska.
Att som idag få en timme över på stan och kravlöst kika runt, är lyx. När det dessutom grönskar i Stockholm och solen skiner är det lyx med guldkant. Och med de bästa trummorna jag vet i hörlurarna.., då är jag osårbar.

Därför har två alster fått loopa i iPoden idag
1. Anne-Lie Rydés tolkning av “Deirdres samba” (Vreeswijks)
2. Halvvägs till havet med Mr Lundell

Helt magnifikt.

Fler gubbar


Igår valde vi på fullmäktige styrelse till det nybildade bolag som ska driva badet som just nu byggs i Gustavsberg.

Sin vana trogen letar moddarna bland kadren av män i extramogen ålder. Och hittar napp! Så ordföranden blir ytterligare en ...man. I övre medelåldern!

Konstigt att man inte tog tillfället i akt att försöka justera den extrema mansdominansen i ledningen.

När nu den FJORTONDE ordföranden skulle utses så var det tydligen lika så bra att välja en man till. EN kvinna finns i kretsen som annars består av bara män.


Vi försöker balansera upp bristerna genom att välja två kvinnor (av tre). Åldersmässigt bryter vi också mönstret som moderaterna envisas med att hålla sig till. Våra företrädare är UNDER femtio.

Timmarna före mötet hade ledamöterna från alla partier fått utbildning i jämställdhetspolitik. Där fick vi av föreläsaren lära oss att det finns fyra statliga mål för jämställdheten. "Nummer ett: En jämn fördelning (mellan könen, min anmärkning) av makt och inflytande"....

Vid nästa fullmäktige är det dags att utse ännu en ny ordförande, den femtonde. Majoriteten har nämligen bildat ett bolag för porslinsmuséet.

En cliffhanger. Blir det... en... MAN..?

Respekt?

Ett stort antal personer mötte igår upp med flygblad när vi skulle sammanträda med kommunfullmäktige. Det var arga och upprörda hyresgäster hos Värmdöbostäder som hört talats om att det borgerliga styret i kommunen nu vill straffa de som bor i hyresrätt genom att ta ut en extra avgift från de boende.

En femhundring i genomsnitt har moderatledningen kommit fram till att man kan klämma dem på. För en låginkomsttagare (som många av hyresgästerna är) motsvarar det en höjd skatt med 25 öre!
(Inte motiverat av att kommunen åsamkats några nya kostnader som är hänförliga till hyresgästerna, utan för att man behöver öka inkomsterna till kommunkassan. De som bor i hus, egnahem eller bostadsrätter, slipper dock helt. De blir dessutom av med fastighetsskatten..).

Därför blev detta det andra fullmäktigemötet i rad som samlat betydligt fler åhörare en de enstaka personer som brukar sitta och lyssna. Det var barnsligt enkelt att räkna ut att de alla satt sig ned för att lyssna på "sitt" ärende. Det var placerat lååångt ned på dagordningen. Punkt nummer 27.

Tålmodiga var de. Lyssnade och väntade. Och väntade.

Om fullmäktiges ordförande haft lite känsla för läget när timmarna börjat ticka iväg, hade det varit en enkel och snygg gest att föreslå fullmäktige att ärendet flyttades upp på dagordningen så att de skulle slippa sitta av hela kvällen. Men nej. Inga sådana initiativ.

Framåt tio började några troppa av, framför allt de äldre. Fullt begripligt. Nu var de dubbelt upprörda, både över förslaget och att det inte ens behandlades vid en rimlig tidpunkt så att de hade möjlighet att lyssna.

De trognaste som stålsatte sig och satt kvar till slutet fick en ännu snöpligare upplevelse. Ärendet sköts upp till nästa sammanträde.

Hoppas att den moderate fullmäktigeordföranden, som är den som bestämmer vilka ärenden som ska behandlas OCH i vilken ordning, inser floppen från igår. I den mån någon desillusionerad hyresgäst återkommer vid nästa möte kunde kanske vi då revanschera oss den taffliga behandlingen igår.

onsdag 9 maj 2007

Inte med mina öron


Utöver de miljörelaterade samvetskvalen finns det ytterligare ett, eller nej förresten, två skäl till att faktiskt skarpt överväga alternativa transportmedel för att ersätta flyget framöver. Mina öron.

Dagen har gått i pipandets, vinandets och burkhörandets tecken. Så är det alltid efter en flygtur. Genom åren de goda råden hunnit bli ganska många..

-Älskling, tryckutjämna, du vet.. som att snyta dig fast du håller för båda näsborrarna, ORDENTLIGT. Då kommer det att knäppa till först men sen blir det bra!
Det är ett tortyrtilltag. Jag har provat ett otal gånger, verkligen en obeskrivligt obehaglig upplevelse. Som dessutom inte alls löser problemet, det kommer nya lock och smärta i öronen redan innan det första hunnit försvinna.

-Tugga tuggummi, det löser allt! Så jag har säkert tuggat upp tio kilo tuggummi under turerna som varit. Jag kan inte påstå att det rått bot på mina problem. Tillstår dock i ärlighetens namn att det känns bättre med tuggummi i munnen än utan. Även om det alltjämt gör förbannat ont.

-Jag hade samma problem som du, säger en kompis, men jag upptäckte att om man dricker något, precis när det är sådär besvärligt, så knäpper det till och så löser det sig! Så jag har druckit. Litervis. Problemet är liksom att mina bekymmer uppstår när planet börjar lägga sig i läge för nedstigning. Den processen kan pågå allt från en kvart upp till en timme beroende på hur högt upp i luften turen företagits. Att dricka kontinuerligt i en timme.. går inte. Man är mätt efter ett par minuter.

-Du ska se att det känns bättre om du lyssnar på musik. Så får du något annat att tänka på också. Säger min mor välmenande. Jag försöker hitta min karma. SLAPPNA AV och insupa SKÖÖN musik. Smärtan skär som knivar och möjligheten att tycka att favoritlåtarna har en tillstymmelse av tilldragande egenskaper är obefintlig. Flera på topptiogenomtiderna-listan har jag förstört för evig framtid genom att försöka njuta av dem genom en flygplanslandning.

Svärmor fyller på där kompisen tidigare gjort ett försök:
-Du måste svälja, det löser locken. Apelsin. Prova att äta en saftig apelsin. Det ger dig både tuggande och sväljande med jämna mellanrum. Som en kombination av att dricka vatten och tugga tuggummi. Jag behöver väl inte säga det. Apelsinorgierna har inte heller löst mina problem.

Min skönsjungande tjejkompis undrar om det inte hjälper om jag sjunger för mig själv. Det liksom stimulerar verksamheten inne i öronen tror hon sig veta, för systemet hänger ju ihop, öron-näsa-hals, som det heter på sjukhuset. Jag har följaktligen sjungit. Både lågt och lite högre. Och högre ändå. Nejdu, bra idé men den gick inte.

-Har du provat att gnugga öronen? Frågan kommer från en kollega. Jag ser ut som ett levande frågetecken. Han fortsätter:
-Jo, jag tänker så här, om man tappar något halvtungt på foten, så gör det ju jäkligt ont. Då känns lite bättre om man gnuggar på fläcken som smärtar.. som att man sprider ut smärtan på ett större område, och att smärtförnimmelserna minskar.. Liksom.
Jodå, jag har gnuggat mina öron. Det är lite som med tuggummit, det känns bättre att gnugga än att låta bli. Men smärtan tar sig igenom.

OCH SÅ, jag nämner mitt lilla bekymmer för en god vän som händelsevis är läkare. Och får ett svar som är sådär doktorsbra. Jag vet att alla mina bekymmer kommer ta slut, för är det någon som vet så är det just doktorn.

-Du har antagligen förträngningar i dina hörselgångar (vilket är sant! jag är ett öronbarn som fått rör inopererat i öronen massor av gånger när jag var liten!). Du skulle behöva hjälp med att vidga gångarna en aning när du flyger. Prata med din husläkare om det. Vanlig astmaspray borde fungera alldeles utmärkt.

Jag fuskar. Suger girigt ut flera doser ur dotterns inhalator. Och... Ingen skillnad. Tar ett par till, och.... ingen skillnad. Är snart så speedad i kroppen av medikamenterna att jag fullständigt vibrerar i flygplansstolen och hjärtat håller på att hoppa ut genom öronen, typ. Men det gör likväl förbannat ont.

Det ska ärligt sägas att problemen varierar i svårighetsgrad. Ibland bara ett lätt obehag. Ibland ett rent helvete. När vi flög ner till Paris i fredags tillhörde den senare kategorin.

Det ledde till att jag drack vatten, åt apelsin, tuggade tuggummi, sjöng, lyssnade på musik, gnuggade öronen OCH oavbrutet sög på dotterns inhalator. SAMTIDIGT! Till de runt omkring som observerade dåren på sätet i mitten av planet vänder sig J och förklarar:
-Hon har lite ont i öronen, det går snart över..

tisdag 8 maj 2007

Dieselångest

För första gången har jag haft miljöförstörarångest när jag reser.
Al Gore-filmen gjorde något med mig som spaltmil i tidningarna inte lyckats med tidigare. När det är dags att borda planet för hemresa rister jag av dåligt samvete. Uhh..

Förgäves har jag sökt den urroliga Bardillustrationen som fanns i DN härom månaden på temat utsläppsrätter. Om någon finner den på nätet - tipsa mig, belöningen är ett hekto av alla kilo fransk korv vi släpar hem!

Best buy


Organiserar packningen inför den förestående hemresan till kvällen. Synar de köp som blev igår. Och är själaglad över att jag tog mig den extra lilla promenaden till GAPs butik. Där fann jag nämligen den särskilda kollektion som tagits fram inom samarbetet mellan ett antal företag i syfte att bidra till HIV-bekämpningen i Afrika.

Join(red) heter projektet som samlat opinionsbildare, artister och företagare i en salig blandning allt i syfte att få många konsumenter att upptäcka dessa "särskilda" produkter vars vinst går till det välbehövliga arbetet.

På plats i butiken fick jag svårt. Svårt att välja VILKEN tröja jag ville ha. (Jag vet, dagens i-landsproblem). En till mig och en till J som jag visste skulle jubla, i princip oavsett hur tröjan såg ut, både vad gäller motiv och färg.


"Ursprungströjan", röd med trycket inspi(red) är cool, tog den till sist. Känns passande i många avseenden och den kommer att få premiär på, på kommunfullmäktige imorgon kväll. Då ska vi diskutera diverse nedskärningar och jag har inte varit så laddad på länge. Skälet till att besparingarna behöver göras så omfattande är prestige och kortsiktighet från de borgerligas sida. Läs mer i tidigare inlägg "Oro", den 19 april. Med den lilla röda på kanske nivån på debatten når nya höjder!

J fick en skönt grön med Afrikatryck. Han har nu bestämt sig för att det raskt måste bli fler..

Bono är en av kampanjens draglok. Här ses han tillsammans med Oprah Winfrey, shoppandes rött! Alla produkter har samma röda nyans som är kännetecknet för join(red). Förutom kläderna då. Eftersom kläderna gott åt som smör.. har nu sortimentet breddats ordentligt, både i när det gäller plagg och färger.

Mer om kampanjen och produkterna: www.joinred.com