måndag 30 april 2007

Företagande


lät undersöka skälen till varför svensken inte väljer att starta eget och bli företagare. 26 700 personer intervjuades. Resultaten nedan visar andelen i procent som instämmer helt.

För mycket tid/engagemang 53

Saknar egen affärsidé 44

Krångliga regler 42

För osäkert ekonomiskt 40

Mindre trygghet 37

Vet inte hur man går tillväga 35

För ensamt 20

Svårt att få finansiering 18


Källa: Ekonomifakta.se, Nutek


Resultatet är intressant. Ofta har svårigheterna att finna riskkapital framhållits när politiker på högerkanten uttalat sig i företagar- och näringslivsfrågor. Slopandet av förmögenhetsskatten har av Alliansen utsäktats med att det behöver göras för att frigöra mer potentiellt riskkapital. Samtidigt är det lågt rankat som skäl till att avstå från att starta företag. Resultatet indikerar tydligt att man borde börjat i en annan ände för att stimulera företagandet.

Och motivet till den gigantiska omfördelningen av resurser där de som har mest får mer, samtidigt som de som knappt har får ännu mindre, har fått sig ytterligare en törn.

söndag 29 april 2007

Sunday bloody sunday


Har funderat några dagar på vad jag säga på första maj. Några tankespår har avvärjt den värsta ångesten men alltjämt känts lite trubbiga och intetsägande.

Ett kort tal på temat barn- och ungdomsfrågor.

Men så satte jag för att bringa reda i musikfilerna och fann U2s "Sunday bloody sunday". VÄLDIGT bra bränsle för att hitta känslan.

Det känns skoj att vår huvudtalare i år heter Lotta Fogde. Jag läser alltid med stor behållning hennes krönikor i DN. Klockan 10.30 samlas vi utanför Folkets Hus i Gustavsberg.

Och så läser jag i DN att Mats Odell vill utbilda svenskarna i deras egen hushållsekonomi. Han är orolig för att vi inte förstår vad några procents ränteuppgång skulle innebära för vår familjeekonomi. Förutseende av honom. Jag är mer orolig för vad ränteuppgången de facto får för konsekvenser.

Berglin

lördag 28 april 2007

Vad är grejen?


Upprepade gånger de senaste veckan har i olika samtal något så oväntat som Top Hat korsat min väg. Otaliga har de trånande, nostalgiska blickarna varit.

Jag är helt oförstående.

DEN glassen var ju inte ens god när man var liten. En repristest i sena tonåren minns jag tydligt. Menlös vaniljglass, som inte smakar ett dugg vanilj, alldeles för söt jordgubbs"sylt", helknepig klutt av något konstigt som skulle föreställa choklad och så, avslutningsvis, en seg och supertråkig strut.

Några år senare försvann den från glasslistan. Föga förvånande och saknad av ingen. TRODDE JAG.

Nu, vid dess revival, är som sagt de saliga många.

Det är obegripligt.

Men jag ler lite skadeglatt när jag läser Johannas inlägg på temat i dagens inlägg..
Jag är en dååålig människa.

Och njuter av min 88:an precis som Bondfilmen vi hyrt kvällen till ära, ska börja.

fredag 27 april 2007

Besök på badhusbygget


Sedan ett år tillbaka pågår byggnationen en av badanläggning i Gustavsberg. Styrelsen för Värmdö kommunfastigheter AB, där jag ingår, inbjöds att kika på bygget.

Tog med mig dottern och inspekterade.

Hon tyckte inte att det var mycket att skryta med, ända tills jag förklarade hur det var tänkt att bli och att det bara är halvfärdigt ännu..

Anläggningen innehåller en sexbanors 25-metersbassäng. Därtill en undervisningsbassäng med mindre mått. I denna är golvet höj- och sänkbart. Och så en liten äventyrsavdelning, med strand, bubbelpool, strömvirvelsbad som leds utanför huset och in igen och därtill två vattenrutchkanor.
En våning upp finns en relaxavdelning med olika sorters bastu och tillgång till bubbelbad och bastustuga utomhus. Dessuom ytor för gym och aerobics.

Lagom till julshoppingen kan vi pausa med dopp i bassängen eller en stärkande stund i bastun. Det kommer bli så FINT!

46,3

Vaknade av mobillarmet klockan 7.05.
Mindes att J klappat mig på kinden.
Någongång timman innan.
Och öppnat sovrummets balkongdörr ut mot solen.
Innan han gick.

Såg att det låg ett mess i inkorgen.
46,3
Det var vad som stod.
Det var från honom.
Han hade tagit DN påväg till jobbet.
Nu vet jag ändå.

torsdag 26 april 2007

Konsthantverkets dag


..innebär saliga aktiviteter på min bakgård. Faktiskt!
Precis bakom min port ligger G-studion i Gustavsbergs anrika fabrikskvarter. Här är en mängd begåvade konstnärer samlade och några gånger om året slår de upp sina portar för alla oss som gillar att titta på och köpa vackra saker. Man vandrar mellan ateljerna och dealar med sitt ekonomiska samvete (trots att pjäserna har generösa rabatter!). För min del händer det inte att jag kommer därifrån med mindre än fyra ting varje gång.

Mia E Göranssons, Kina Björklunds, Nina Ps och Monica Johanssons vita keramik är mina favoriter. I den mån plånboken är lite ledsen är vänner och familj desto gladare. Ofta blir alstren från de lokala hantverkarna ovanliga presenter.

Nu är det dags igen!

På lördag öppnar de klockan 11. När du tröttnat på att springa i trapporna i de olika ateljehusen finns ännu mycket mer att se. Gustavsbergs porslinsmuseum visar sin Stig Lindbergutställning, det finns små butiker och outlets (både Kosta Boda/Orrefors och Fabriksbutiken), restauranger och caféer. Gula byggningen som Dag Landvik rustat så vackert är också en pärla.

Det är som upplagt för dag i Hamnen helt enkelt. Mmm..

Mer info: www.konsthantverk.info

Ett av livets små mysterier..

..är löst.
-Hur korkad kan en människa vara, har en och annan tänkt.
Jag har sett det i ögonen på de bloggande kollegor jag beklagat mig för.
ATT LÄNKA I TEXTEN.

Min webbläsare stödjer inte möjligheten. Simple as that.
Jäkla Safari.

Bot och bättring. Nu är Firefox på väg. Tänk vad ett kommunstyrelsesammanträde kan bidra med.. Tack Lars-Erik.

Bloggmervärdena kan nå nya nivåer!

(m) vs. (m)


I matchen mellan Christer Wennerholm, trafiklandstingsråd och Mikael Söderlund, statsbyggnadsborgarråd, håller jag på den förre. Definivt. Det är enligt DN han som driver frågan om att spårvagnstrafik borde etableras i centrala Stockholm, medan den senare bromsar. Söderlund vill ha utrymme för biltrafik.

Skälen för spårtrafik är överväldigande både i mängd och kvalitet. Genom att ytterligare underlätta för stockholmare och besökare att enkelt och smidigt ta sig fram minskar bilismen i stan, vilket i sig rymmer många miljövärden. Minskade avgasutsläpp är naturligtvis en viktig vinst. Att det dessutom blir trevligare att vistas i utemiljön med mindre buller, ofräsch luft och mindre trafikrisker gör inte saken sämre.

Go landstinget!

onsdag 25 april 2007

Nätverkens tidevarv

Blev just inbjuden till ytterligare ett.
Som jag har längtat efter.
Ett nätverk för bloggare. Är du s-märkt är du också inbjuden!

Nu har jag anmält mig och ser fram emot vad det kan bli av det.

Och imorrn kväll är det dags för det första arrangemanget med det tvärpolitiska kvinnliga nätverk som jag är en av initiativtagarna till. Kvinnor från alla partier har anmält intresse - det känns skoj!

47374

..spås antalet Värmdöbor vara år 2015 enligt kommunens nya befolkningsprognos.

Det är drygt tiotusen fler än idag.

Mest spås Gustavsberg öka, från 12512 personer till 18210.
Värmdölandets 12252 ska bli 16142 och Ingarö växer från 6384 till 7711.
I Djurö och Stavsnäs blir det också fler, 1132 blir 1248 och i skärgården förväntas tillväxten bli minst, 1132 ökar till 1248.

Motsvarande tidsintervall bakåt är också intressant. För nio år sedan var Värmdöborna 29396 till antalet.

Tillväxt med andra ord.

tisdag 24 april 2007

Dagens balja


..gjorde Mr Rooney i den sista skälvande minuten av matchen mot Milan. Såå sjukt snyggt!

Fördel United.

Åsså vann Gnaget, kan inte bli bättre!

Kunde Vetlanda varit Värmdö?

Ikväll sänds en uppföljning av Uppdrag Gransknings program för två veckor sedan. Nu har Janne Josefsson samlat politiker, kommuntjänstemän, Vetlandabor, journalister, forskare och företrädare för fackliga organisationer.

Det är tydligt att de ansvariga är skakade över den enorma kritik och känslostämning som ärendets uppmärksamhet lett till.

Bo Edvardsson, forskare i socialt arbete vid Karlstad universitet säger:
-Tillsätt en haverikommission. Han menar att svaret på frågan "Hur kunde det ske" är utredningskulturen i socialtjänsten. En synnerligen allvarlig synpunkt om fenomenet är så utbrett som han vill mena. Samtidigt påminner andra i studion om ramaskriet som uppstod när socialtjänsten HADE ingripit på tveksamma grunder i Oskarhamn.

Jag träffade Värmdös socialchef i korridorerna i Skogsbo, Värmdös kommunhus, härom dagen. Vi pratade lite om ditt och datt. Till slut var jag tvungen att fråga:

-Hur ser du på det som hänt i Vetlanda? Skulle det kunna hända här? I Värmdö?

-Nej, säger hon. Hon låter bestämd och fortsätter: -Det finns en rad skäl till varför jag känner mig säker på att det inte skulle ske här.
1. Medarbetarna hos oss är välutbildade.
2. Vår personal arbetar i par, eller ännu oftare gruppvis, med ärenden. Det finns därför en hög kompetens vid handläggningen och kontinuiteten i olika ärenden riskeras inte om medarbetare slutar hos oss.
3. Samarbetet med andra förvaltningar och myndigheter är väl utvecklad. Genom nätverk och kontinuerliga avstämningar finns en god kontroll.
Hanteringen av sekretessfrågan är också viktig, den har vi löst på ett bra sätt, avslutar hon.

Jag känner mig trygg med beskedet. Just för att hon motiverat det som hon gjort, konkret och initierat.

Hoppas nu bara att det inte blir ett idiotbeslut i kommunstyrelsen imorgon när vi ska behandla budgetfrågorna. I förslaget från Alliansen skulle socialtjänsten få börja nästa år med -15miljoner kronor (på grund av underskott från år 2006). Då tvivlar jag på att Värmdö skulle kunna följa den lagstiftning vi har på det sociala området. Ett sådant beslut skulle också riskera rasera den kompetens som finns i form av just den välutbildade och erfarna personalen. Det finns mer än en signal på att de skulle börja se om sina möjligheter till anställning någon annan stans.

Men den största oron är att vi skulle få egna Louise. Barn och ungdomar som far gräsligt illa utan att vi ingriper.

Bokens dag



Sambon jublar av lycka.
-Bästa boken i år, så jäkla bra, säger han.

Montecore av Jonas Hassem Khemiri.

Då måste jag ju passa på att plussa för den när Eva härintill uppmärksammat mig på att det bokens dag idag och allt!

Och det bästa av allt: Det är min tur nu!

Klassiker

I Dagens nyheter idag:
"Partiets andre vice ordförande Marit Paulsen tycker dock att det är för tidigt för Cecilia Malmström att axla manteln och förespråkar istället Björklund:
-Hon är en ung kvinna med två små barn. Då är det inte lämpligt att bli partiledare, säger Paulsen till TT.

Cecilia Malmström har två två-åringar hemma - men även Björklund har småbarn: en tvååring och en femåring."


Kommentar överflödig.

måndag 23 april 2007

God tid


Nej, det handlar inte om att passa tiden, att komma i god tid. Det handlar om att det är sparrissäsong nu. Läste i reklambladet att ett fräscht knippe kostar 14.50. Med lite riven parmesanost som får smälta ovanpå de gröna stänglarna tillsammans med liten, liten gnutta smör och något svalt att dricka till så är receptet på litet livskvalitet komplett.

Modell lyx är att klippa en halv skiva rökt lax och strö på toppen.

Det är en god tid!

Krattat i manegen?


När jag gick och lade mig igårkväll rapporterade digitala media att Stockholmsförbundet ger Leijonborg sitt stöd. Jag ska erkänna att jag fick mina fördomar på skam. Jag hade nämligen i cyniska stunder tänkt att det borde passa Majoren som handen i handsken att några småförbund banat väg för avgångskraven visavi partiledaren, så att de större, ex. Stockholm lättare skulle kunna haka på. Och vilket tillfälle skulle vara bättre än strax efter partimötet?

När jag vaknade i morse visade sig mina fördomar inte säkert vara fördomar. Nu meddelade förbundet via sin ordförande Maria Wallhager att de önskar ett byte, och det redan till höstens stämma. Det är svårt att befria sig från tron att det krattas i manegen för att Majoren ska ta över. Jag kan känna mig kluven inför scenariot.

Å ena sidan borde jag uppskatta händelseutvecklingen eftersom det med honom som partiledare förefaller som den inslagna vägen är den som kommer att gälla. Något som torde fördjupa partiets försvagade ställning i opinionen. Vem vill ha en blek blåkopia av moderaterna? Då förefaller det naturliga valet vara just moderaterna. Med den polarisering som uppstår har vårt parti möjlighet att locka ytterligare väljare.

Å andra sidan är det problematiskt med ett alltför försvagat folkparti. Det är till dem jag sätter mitt hopp när det gäller att "hålla emot" de systemskiftesambitioner som Moderaterna tidigare drivit, även om de talade tyst om det i den senaste valrörelsen. Allt prat om att hålla ihop samhället och att moderaterna skulle vara det nya arbetarpartiet var precis ett så stort skämt som det lät. Att modsen kan leva med lite falsk fernissa förvånar mig inte helt. Men att folkpartiet skulle låta som en sämre variant av ett gammalt högerparti, hade jag inte riktigt kalkylerat.

Björklund förkroppsligar det auktoritära utan att vara en auktoritet. Anti-intellektualism. Det är tragiskt att hans förenklade budskap är det som man tror ska lösa skolans problem i Sverige. Senast i förra veckan levererades det senaste lågvattenmärket; skolorna ska inte få använda sina vedertagna modeller i arbetet mot mobbing. Nej, de två metoder som enligt forskningen (Björklunds forskning?) lyckas bäst ska användas. Av alla. Punkt.

Jaha.. Vän av ordning börjar fundera. Blir det likadant i historieundervisningen? Endast de två metoderna som är dokumenterat bäst när det gäller att lära ungarna om franska revolutionen ska användas, alla andra förbjudas?! Partiet som tidigare drivit mångfaldsfrågor med ryggmärgen har blivit förstelnade i upplevelsen av att populistiska slagord går hem i stugorna samtidigt som de torde veta att deras politik för skolan funkar risigt i verkligheten. Och det är just Björklund som går i bräschen för detta.

Skolan har utmaningar att möta, bekymmer att lösa. Kom igen folkpartiet.

söndag 22 april 2007

Plötsligt händer det


Sitter och pillar med bloggen på eftermiddagen, försöker få till ett antal inställningar och för sjutusende gången knäcka hur f-n man länkar i bloggtexten. (Drog nit igen). Då plingar mobilen. Och det är ju alltid kul att få sms så jag öppnar och ...stirrar.. Tittar bort.. och tittar igen. Jodå, meddelandet är kvar: "På väg gem efter heltrevlig helg i småland kram mana".
Det är alltså ett mess FRÅN MIN MOR!!

Nej, det är inte så att jag är uppvuxen utan en mamma. Eller att hon varit mystiskt försvunnen i tio år, tvärtom vi rings nästan dagligen. Men det skulle nästan lika gärna kunnat vara så. Oddsen att jag skulle få ett sms från kvinnan som alltjämt är min förebild i så många avseenden var lika små som att vi skulle få egen majoritet i nästa val. I Täby. Men plötsligt hände det.

Jag knappar raskt in ett svar: "Jag svimmar!! Har du kommit på det där själv? Att messa? Till mig? :-) Kram!"

Och får svaret: "Ja alldeles själv". Utan kommatecken, punkter, versaler och sånt, men ändå, mamma har skickat ett sms till mig! Här skulle jag kunna fortsätta berättelsen om relationen hon har till sin mobiltelefon men vi spar det..

Nu ser jag fram mot att vi får egen majoritet i Täby i nästa val!

En anhalt på vägen dit blir den spännande fortsättningen i Frankrike där det nu ikväll meddelats att Sègo och Sarko, som förutspått, blir finalister. Sarko har ett övertag enligt siffrorna, samtidigt har Sègo inget att förlora. Det kommer bli en fight natt och dag till den sjätte maj.

Intet är..



.. som väntans tider. Sa Karlfeldt.

Jag sitter uppkrupen i soffhörnet. Och väntar.
På valreportage, och framför allt valresultat från Frankrike.

Go Ségo!



PS. Vår SSU-Daniel är på plats, han kanske skriver något om det på bloggen..?

lördag 21 april 2007

Kongressa


En av höjdpunkterna med det politiska arbetet är när vi möts i kongresser och diskuterar hur vi vill att samhället ska utvecklas i framtiden. Dagens länskongress var inget undantag! Britta Lejon höll ett anförande som med stor träffsäkerhet ställde de riktiga och viktiga frågorna. Hon gjorde det med ödmjukhet, känsla och engagemang och debatten som sen följde var en kavalkad av angelägna bidrag för att staka ut viktiga ställningstaganden för ett bättre samhälle!

Andrine Lood (bilden) talade till kongressen om utsatta barns uppväxtvillkor. Sättet hon gjorde det på fick många att gratulera oss i Värmdö till att hon valt att flytta till just vår kommun. Det går envisa rykten om att hon står på tröskeln ut i bloggvärlden också, jag lovar såklart att återkomma när jag vet något mer!

Vi var åtta Värmdöombud, Anna, Lars, Andrine, Krister N, Käte, Peter E, jag och Manuel som fick politiska godbitar en hel dag. "Desserten" gick inte av för hacker den heller, middag i glada vänners lag, med komiker och musik. Och med inspirerande ord av Mona som suttit och lyssnat under eftermiddagen och kvällen!

torsdag 19 april 2007

Oro


Jag är orolig.

Idag har den lokala m-alliansens företrädare på ett möte informerat om att de ekonomiska förutsättningarna ser dystrare ut än vad de trodde förra veckan när de som majoritet klubbade igenom besparingar på 21 miljoner kronor.

I några punkter tornar problemen upp sig:
- skatteintäktsprognosen skruvas ned -10 miljoner
- ökningen av antalet äldre högre än förväntat -15 miljoner
- kostnaderna för sociala omsorgerna ökar -15-20 miljoner

40-45 miljoner kronor sämre mot vad man trodde för bara en vecka sedan.

Det är naturligtvis inte ett läge någon majoritet skulle önska sig. Ingen opposition heller kan jag tillägga. Åtminstone inte en seriös opposition. Eftersom alla inser att detta leder till ett tuffa insatser som, även om stora ansträngningar görs, riskerar drabba de barn, unga och gamla.

Nu är det viktigare än annars att sätta prestige åt sidan och egna parti-käpphästar i spiltan för vila. Här måste alla kavla upp ärmarna och bidra för att i så hög utsträckning som möjligt finna de effektiviseringar och besparingar som kan göras utan att det drabbar kommunens medborgare.

Efter den borgerliga koalitionens sammanbrott i Värmdö år 2001, vars orsaker i stor utsträckning handlade om en nedkörd ekonomi, tillsattes en Kriskommission till vilken alla partier inbjöds. Alla slöt också upp, utom moderaterna. En analys gjordes och stora insatser sattes in. Totalt skulle 98,9 miljoner kronor sparas under åren 2003, 2004 och 2005.

Trots detta kunde vissa satsningar göras. Bland annat ökades skolpengen i den del som kommer lekgolven och klassrummen till del liksom för barn i behov av särskilt stöd. HELT avgörande för att klara detta fanns som jag bedömer det fyra skäl;

1. Saneringsprogrammet var långsiktigt.
När sparplanen ritades upp spände insatserna över alla tre åren. Det gav kommunens tjänstemän tydliga besked om vilka ramar man skulle planera inom och man kunde vidta också långsiktiga insatser som gav resultat på också två och tre års sikt.

2. Breda överenskommelser politiskt
ALLA politiska partier i kommunfullmäktige ställde sig bakom beslutet att en sparplan i den nämnda storleksordningen (98,9 miljoner) behövde upprättas. Man kunde ha delvis olika idéer om HUR besparingarna skulle göras men att det var nödvändigt med insatser i detta format, det var alla överens om.

3. Nära samarbete med tjänstemännen
I processen med att vaska fram möjliga och lämpliga åtgärder för att skruva åt kostnaderna var insatsen från kommunens tjänstemän helt avgörande. Genom långsiktiga och tydliga besked från oss politiker, och löften om att det var denna nivå, inte mindre och INTE mer som skulle sparas, var ambitionen att bygga förtroende mellan politik och förvaltning.

Vi hade ett stort förtroende för tjänstemännen och kunde lita på att de tog fram så kloka förslag som var möjligt. Det var endast i undantagsfall vi hade andra uppfattningar än de när de föreslog förändringar. Detta ledde i sin tur till en stark position för dem som chefer när de politiska besluten var tagna och skulle verkställas. Det var beslut de själva trodde på och de kände ett tydligt politiskt stöd i ryggen i det praktiska genomförandet.

4. Insatserna var strukturella
Vi genomlyste många "systemfrågor" för att försöka hitta kostnadstjuvar som faktiskt inte skulle innebära försämrade förutsättningar för verksamheterna. Upphandlingsfrågor, lokalanvändning, samnyttjande av personal, frisknärvaro (minskad sjukfrånvaro) och ledarskapsfrågor var alla viktiga komponenter för att lyckas med svårigheten att minska kostnaderna men ändå kunna förbättra kvaliteten.


Alla insatser fungerade inte. Andra lyckades över förväntan. Totalt gjordes strukturella besparingar på en bit över hundra miljoner kronor. Den dåvarande opposition hade en liten del i detta genom att stå bakom behoven av kostnadsminskningar. Det hade varit svårare att lyckas om de varit emot.


NU DÅ?

Nu står vi delvis inför samma situation igen. Vi insåg detta redan i höstas. Det tror jag farbröderna i alliansen också gjorde. De var emellertid frestade att sätta tänderna i mycket annat när de nu vunnit valet. Det är förståeligt att det lockar. Därför drog man igång en jättekarusell till omorganisation (se tidigare inlägg). I dess kölvatten är det många tjänstemän, både i ledande befattningar och "på golvet i verksamheten" som inte känner stort förtroende för politiken. Inte i första hand pga. omorganisationen som sådan tror jag. Det ingår i uppdraget som tjänsteman att professionellt finna de lösningar som bäst gagnar den nya ledningens politiska ambitioner. Nej, misstroendet handlar om att de som proffs inom sina gebit inte tagits i anspråk när denna process drogs igång. De har inte tillåtits göra sitt jobb. Många är både förbannade och ledsna. Därmed är punkten tre delvis satt ur spel.

De ekonomiska frågorna lades åt sidan efter valvinsten, åtminstone som vi kan bedöma det. Vi har inte, i något avseende blivit involverade i diskussioner som rör ekonomin. Tvärtom har ett antal för oppositionen viktiga forum avskaffats så att möjligheten till insyn och delaktighet minimerats. Trots detta har vi uttalat en önskan om att medverka till konstruktiva diskussioner för att söka lösningar i besparingsarbetet som i mindre utsträckning skulle drabba klassrummen, vårdboendena och föreningsbidragen. Men vi har mötts av kalla handen. Hänvisningen har varit att det inte finns tid. Det innebär att punkten två inte heller gäller.

När vi på kommunstyrelsen för en vecka sedan behandlade frågan om 21 miljoner i besparing, föreslog vi att det skulle tillsättas en politisk beredningsgrupp med representanter från samtliga partier. Dels för att uppnå en bred politisk överenskommelse som år 2001, dels för att den skulle kunna se över besparingsmöjligheter som är förknippade med att samordna mellan nämnder/förvaltningar. Vi vet t ex att vi gjort stora besparingar genom att kunna samnyttja lokaler mellan förskola/skola och personal mellan olika omsorger osv. Det var alliansen inte intresserade av och förslaget avslogs. Alltså är inte heller punkten fyra i spel denna gång.

När det avslutningsvis gäller punkten ett, att ha ett långsiktigt perspektiv, över flera år, råder ett totalt mörker. Det kommer nya besked i princip varje vecka och antalet extrainsatta möten är snart oräkneliga. Vi har haft frågan om budget FÖR DETTA ÅR på agendan till ett flertal kommunstyrelsesammanträden som sen inte behandlat frågan för att alliansen inte pratat färdigt.

När vi för en vecka sedan frågade om hur förutsättningarna ser ut för budgetrevideringen (den brukar normalt behandlas i början av året) fanns ingen information.

På grundskolenämnden i tisdags frågade vi om det fanns risk för att överskott som vissa förskolor och skolor gjorde 2006, och som man enligt principerna vi har, får "bära med sig" skulle frysa inne, svarade alliansens företrädare nekande till det.

Dagen efter, igår, fördes ett resonemang på sammanträde med revisorerna kring just detta. Antingen säger man inte sanningen eller så vet inte det ena kommunalrådet vad det andra säger/tänker/tycker.

Därmed finns mycket lite kvar av det jag tror är viktiga faktorer om man ska arbeta med besparingar. Återstår att ta fram den STORA osthyveln, eller kanske snarare ostkniven, och gå loss, karva ordentligt, på förskolor, skolor och äldreomsorg och handikappade. Det leder till stora svårigheter för de verksamheter kommunen är ansvarig för. Större svårigheter än det skulle behöva vara om man släppte på prestigen och sökte samarbete. Om man lade sina experimentella lustar åt sidan och kavlade upp skjortmanchetterna för att göra läxan. Det går inte att vänta längre.

Jag är orolig.

onsdag 18 april 2007

Jazz och Abulkasem


Årets argument för att pricka in en Stockholmsvistelse heter Steely Dan. Så fräckt!! De kommer till jazzfestivalen och det kan bara bli en höjdare att tillbringa timmar i gräset. Lyss till musiken, insupa jazzet i luften, se himlen bli allt blåare och ana grässtrånas kontur mot fotsulorna genom den rutiga ullfilten.

Om någon till äventyrs behöver fler argument kommer ett till. Laleh! Varje gång jag uttalar namnet känns det som att sätta sig i en raket. En musikalisk flygtur. En resa med fantastisk utsikt. Hon bjuder på en tripp. Där och då.


J har just kommit hem efter bio med eleverna. Full av engagemang och lidelse sprutar han ur sig salva efter salva över den ytlighet och statusjakt som blivit allmer förhärskande och som gestaltas på ett fulländat sätt av Michelle Meadows i filmen "Darling". Han får lust att revoltera säger han. Provocera. Just nu är idén att byta efternamn. Från det högadliga, ursvenska, fiiina dörröppnarnamnet Ribbing. Till något arabiskt. Göra ett tvärtom-move.

-Abulkasem, föreslår jag. Eller.. hm.., låt eleverna komma med förslag och vaska därpå fram fem finalister som eleverna får rösta på. En praktisk övning på samhällskunskapslektionen..?

Han svarar inte först. Han tänker.
-Uhm.., det är ett intressant förslag... Samtidigt ska det ju vara ett riktigt namn.. Det ska vara seriöst. På riktigt.


Jag lovar återkomma när namnbytet är genomfört. Och kom för all del med förslag på vad han skulle kunna heta..!

måndag 16 april 2007

Skönhetstipset jag kan leva utan


Läser i ett gratismagasin om ett enkelt sätt att bedra omgivningen om det vilda levernet natten före. Ta bara hemorojdsalvan "Xyliproct" och smeta på påsarna under ögonen - vips, de är borta!!

Uäck!


Istället borde jag ägna inlägget åt de viktiga nyheter som dagen faktiskt bjussat på. Alliansen har till exempel lagt fram sin första vårbudget på sådär en tolv år. Trots bästa tänkbara läge, med en högkonjunktur som snurrar och går och de flesta kurvor i rätt riktning, genomsyras ändå kommentarerna på webben och i tv:n av farhågor och oro. Överhettning.. Höjda räntor.. Inflationsrisk..

Borg ser ändå särdeles nöjd ut. Han talar om att fler jobb kommer till. Härom dagen talade han om att efter de stora ekonomiska reformerna med avskaffande av både fastighets- och förmögenhetsskatt, är det nu dags att söka reformer som gynnar de med lägst inkomst. Och så aviseras nu att värnskatten ska fimpas också! Sedär ja! Bra! Det kommer ju säkert finnas någon miljon kvar att göra en liten, liten, liten skattesänkning också för de som inte har. Så småningom. För skattemoralens skull.

söndag 15 april 2007

Värme


Idag upplever jag olika sorters värme..

1. Temperaturen ute är extrem för att vara mitten av april. Över tjugo grader varmt redan på förmiddagen. Det fick bli både frukost och lunch ute på balkongen.

2. Hör talas om fantastiska siffror i dagens sifo. Det går inte att lämna okommenterat. Vi samlar enligt mätningen med 44,1% fler sympatisörer än de borgerliga tillsammans med 41,4%.

3. Dottern lär sig cykla - vad kan värma hjärtat mer?!

4. Det är en av två speciella dagar på året, sista dagen för anmälan till högskolan. Så många förväntansfulla, panikslagna och drömmande unga människor som just sänt iväg sina ansökningar inför höstens antagningar.

5. Ansiktet hettar efter många timmar i solen.

fredag 13 april 2007

Fredagskänsla till slut


Efter en fredag tristare än på länge lyfte det sent omsider ändå.
Påväg för att hämta fredagsschuschin (dottern uttalar sushi så) såg vi meddelandet från bostadsrättsföreningens styrelse till oss boende. Då hade jag svurit de skitiga fönstrens ve och förbannelse i omgångar hela dagen allteftersom det vackra vädret med tydlighet plågat oss med vetskapen om att helgen VERKLIGEN borde ägnas åt fönsterputseri.

Nu slipper vi det!

Efter ett oväntat samtal med en borgerlig medståndare lyfte det definitivt!


Å så fantastiska omtankar från J. TACK!!

Fredagen den trettonde

Mediernas huvudnyhet är kraven på att socialchefen i Vetlanda ska avgå. Något så ovanligt som en "kommunal demonstration" har ägt rum i Småland idag, där hundratals arga Vetlandabor uppmanar socialchefen att lämna sin befattning. Dokumentären som sändes tidigare i veckan har väckt enorm uppståndelse. Debatter, medieinslag, artiklar och bloggar har behandlat frågan i flera dagar nu. Och i kölvattnet på huvudfrågan; hur kunde det ske och vilka blir konsekvenserna nu? följer också diskussioner om "god journalistik", dolda kameror och sensationsmakeri.

För socialchefen gör nog fredagen den trettonde skäl för sitt namn. Jag kan tänka mig att hans telefon ringt oavbrutet och att han utsätts för en extrem ilska och aggressivitet. Samtidigt är det en västanfläkt i jämförelse med vad "Louise" fått utstå under många långa år. En tuff behandling av de tjänstemän som inte agerade i frågan kompenserar inte Louise lidanden men att den grava felhanteringen måste få konsekvenser utgår jag ifrån att alla är ense om. Det är nog ingen vågad gissning att han lämnar sin post inom en vecka (om han inte redan gjort det under tiden jag skrivit).

MEN. Det viktigaste arbetet återstår. Att faktiskt gå till botten med hur det kunde hända och, framför allt, att vidta åtgärder för att förhindra att det någonsin inträffar igen. Min kollega Peter föreslog i ett inlägg tidigare att detta borde leda till en översyn av lagstiftningen och att en Lex Louise utarbetas. Alla jag känner som arbetat med socialpolitik har vittnat om hur komplicerat det är att göra rätt bedömningar och fatta beslut om rätt åtgärder. Om en omarbetad lagstiftning kan underlätta arbetet aldrig så lite så hoppas jag att arbetet påbörjas på måndag.

Jag tillhör de som av och till kritiserat "dold-kamera-journalistiken". Å andra sidan tror jag tyvärr att den i vissa sammanhang är av nöden tvungen. Skjutjärnsjournalistik a la Josefsson är visst problematisk, när reportagen blir hårt vinklade och ensidiga och mer tycks producerade för att bevisa den enskildes egna tes än att sakligt spegla ett skeende eller en företeelse. Men det åvilar faktiskt också oss som mediakonsumenter ett ansvar att tolka och bedöma det vi får oss till livs. När det gäller dokumentären "Louise" är den omstridde upphovsmannen bara värd erkännande och respekt som jag kan se det. Hade det funnits förmildrande omständigheter eller förklaringar som han valt att mörka i sitt program torde det ha framkommit nu.

Kvarstår gör den påtagliga upplevelsen av samhällets svek mot Louise. Måtte det aldrig inträffa igen.

torsdag 12 april 2007

Efter kommunstyrelsen


Hemkommen från kommunstyrelsen. Besviken.

Stärker mig med nya Tranströmerboken från påskdagen.


FASADER

I
Vid vägs ände ser jag makten
och den liknar en lök
med överlappande ansikten
som lossnar ett efter ett...

II
Teatrarna töms. Det är midnatt.
Bokstäver flammar på fasaderna.
De obesvarade brevens gåta
sjunker genom det kalla glittret.

onsdag 11 april 2007

Värmdöelever utan skola?


Läser på senkvällskvisten i Dagens nyheter att Värmdö gymnasium ansökt hos Skolverket om att bli friskola. Jag undrar om det är med m-alliansens goda minne?

Om det kommunalt drivna gymnasiet vid Gullmarsplan blir fristående kommer MÅNGA Värmdöelever att få ännu längre resvägar för att gå i skolan. Befrämjar det bättre studiemotivation och resultat?

Är det att följa Värmdöbornas önskan? Att istället för att få plats på en uppskattad och välrenommerad skola hänvisas till andra- och tredjehandsval, för de allra flesta längre bort?

Ingen gång hörde jag alliansen under valrörelsen driva frågan att Värmdö gymnasium skulle privatiseras och därmed utestänga en stor andel av de Värmdöelever som har plats där.

Detta blir en viktig fråga framöver. Hoppas skolkommunalrådet i kommunen så snabbt som möjligt redovisar sin synpunkt kring detta.

Valfeber


Igår bokade vi biljetter till Paris och idag rapporteras det i flera medier att valspurten i Frankrike startat. Första valomgången genomförs nästnästa söndag. De två kandidater som lyckas bäst tar sig vidare till andra omgången två veckor senare.

Högerns Sarkozy leder enligt de senaste mätningarna medan väljarnas stöd för socialisternas Ségolène Royal dalat i förhållande till de rekordsiffror hon och hennes parti hade för några månader sedan. Då indikerades i princip dött lopp mellan henne och det regerande UMPpartiet.

Även sympatierna för Sarkos parti har minskat på sistone och den starkaste bubblaren är, otäckt nog, Le Pens Front National. Han och Sarko slåss nu om att lansera den tuffaste politiken för att komma till rätta med ungdomsbrottslighet och strypa invandringen.

Det kan bli en riktig valrysare den 6 maj.

Det ska bli spännande att följa dramat på plats, både i vallokal och på vaka. Efter många år med stora konvulsioner och konflikter, mellan generationer och mellan stad - land, behöver landet en omstart. Sego har några intressanta grepp för att åstadkomma detta. Jag ska heja mig hes och hålla tummarna så att knogarna blir röda.. Tre och en halv vecka kvar!

tisdag 10 april 2007

100 dagar


I hundra dagar har den nya moderatledda alliansen styrt. Vad har hänt? Inte mycket. Mer än kaos i kommunens organisation.

Man rivstartade med att dra igång "hela-havet-stormar" i kommunens hela organisation. Inget skulle vara sig likt efter som före och brådskan var påtaglig.

Kommunstyrelsen extrainkallades två veckor in på nyåret, här fanns ingen tid att förlora. En konsult hyrdes in för att fixa biffen över julhelgerna, dvs. ta fram ett förslag till en helt ny organisation. Att lyssna in de experternas (medarbetarna alltså) förslag och synpunkter, det gav man ingen tid för. Alls.

Det glömdes bort att konsultens förslag skulle förhandlas fackligt. Kommunstyrelsen fick därför ställas in samma dag.

Två veckor senare, sista januari, var det dags ånyo. Trots rubriken de valt för ärendet "Principbeslut för Värmdö kommuns förvaltningsorganisation", ville man inte betrakta detta som ett ärende av prinicipiell natur. Skälet till detta var att man ville slippa debattera frågan i kommunfullmäktige två veckor senare (som annars är platsen för just ärenden av "principiell natur", se kommunallagen). Bråttombråttom, som sagt.

En konsekvens har blivit att beslutet nu av flera olika medborgare överklagats. En person som överklagat beslutet är själv engagerad moderat, senior med lång erfarenhet. Hon säger till lokaltidningarna att hon tycker detta är en fråga av "principiell karaktär", därför har hon överklagat. Och så säger hon att hon inte gillar envälde. Och att kommunen nu styrs enväldigt.

Därefter har hela projektet totalt gått i stå. Medborgarna frågar. Tjänstemännen frågar. Vi frågar. Men ingen kan svara vad som gäller. Än mindre hur det är tänkt att det ska fungera sen.

Mer då, på hundra dagar?
1. En nedlagd skola
2. En kolossal massa extra sammanträden i olika nämnder, styrelser och fullmäktige
3. Beslut om kritiserad exploatering på Fågelbro

OCH; den största frågan av alla är en fråga som INTE varit föremål för beslut. BUDGETEN.
En total genomklappning är ingen överdrift när det gäller hanteringen av ekonomin.

Istället för att kavla upp ärmarna och leverera snabba, tydliga besked om hur plus och minus förväntas gå ihop när 2007 är slut har man tagit långa omvägar..

*Först, redan före nyåret, utlystes en "spartävling" (ett fåfängt försök att "skramla ihop" de 21 miljoner man räknat ut skulle saknas.

*Sen fattades på några håll beslut om "preliminära" budgetar. Grundskolenämndens ordförande meddelade att den frysta skolpengen nämnden beslutat, kanske inte skulle vara på fryst nivå sedan - sen - lite senare (oklart när), utan kanske kunna höjas lite. Andra nämnder har inte fattat något budgetbeslut alls. Varken temporärt eller bestående.

*Kommunstyrelsen har inte ännu, i mitten på april, fattat beslut om hur de ekonomiska ramarna för hela kommunens verksamhet ska se ut.. Trots att frågan stått på dagordningen till flera möten. Det blev uppskjutet igen för två veckor sedan. Nytt extramöte insatt till nu på torsdag.

Som jag kan förstå det kommer halva året ha gått innan vi ens har fattat beslut om ekonomins fördelning (under förutsättning att de nu stressar upp tempot ordentligt).


Ingen kalasstart alltså. Och VÄLDIGT många projekt som fått göra halt och som nu vackert få vänta på att m-alliansen ska reda ut vem som ska göra vad i den nya organisationen och vem som ska spara vad.

måndag 9 april 2007

Bokkyla och klothetta


Sisela Lindblom (bilden) skriver en bok som får det att liksom klia i själen på mig. Karaktärerna i "De skamlösa" är ..avstängda. Livlösa. Kalla och ointressanta.

Boken har skapat debatt trots att den inte officiellt kommit ut i handeln än, jag måste haft flax när jag fann ett exemplar på Bok&Bild igår. Trots författarinnans intelligenta kommentarer i artiklar jag läst kan jag inte gilla den. Jag blir illa till mods över egocentrismen och kylan som utmärker huvudpersonerna. Var är känslorna? De riktiga? Värmen, tilliten och litenheten? Kärleken?

Det kanske är avsikten, att vi ska rista till och känna ett lätt illamående. Och tänka efter.. Då är ett viktigt syfte uppnått och om den bidrar till att ruska om i shopping- och ytlighetsfördumningen som breder ut sig, har författaren, uppnått två goda ting. Jag kommer att bojkotta snobbmärken och Stureplan för en god stund framöver. Tack och lov för H&M och Gina.


Noterar att N. Ekdahl, DNs politiske redaktör, nu börjat positionera om sig i "klimatdebatten". Efter den senaste i raden av larmrapporter från FNs klimatpanel är nu tongångarna i hans ledaralster väsentligt annorlunda mot bara för några veckor sedan. Skulle vara intressant att få veta exakt VAD det är som fått honom att skifta sin attityd i frågan.

Och ännu intressantare blir det att se hur lång tid det ska ta innan ett konkret åtgärdspaket levereras från regeringen som har faktisk betydelse för miljön på lång sikt, till skillnad från det babbel om allt vad alla andra borde göra, som vi hittills matats med.

söndag 8 april 2007

Meningen med ledighet


Min man frustar vid frukostbordet.
-Vad är meningen med ledighet egentligen? Nu måste jag verkligen börja rätta.

Dottern och jag känner igen mönstret. Två dagar kvar av lovet, han börjar gå upp i varv igen. Det har alltid varit en lisa för familjelivet att J har lov som den lärare han är. Det har bidragit till att jag också gjort patron ur och E fått rå om båda sina föräldrar som ett välkommet avbrott till vardagens tidspusslande vi annars i hög utsträckning ägnar oss åt.

Tanken var att vi denna påsk skulle åka till lilla släktstugan i Jämtlandsfjällen. Där saknas ALLA bekvämligheter men det rör mig inte i ryggen, sällan känner jag mig så avslappnad som när vi är där, åker längdskidor, dricker kaffe, läser böcker och spelar spel. Ofta känns närheten till solen så påtaglig att det känns som man kan lukta på den, som en vacker blomma.

Tyvärr visade det sig att dotterns påsklov inte sammanföll med hennes fars. Lidingö och Värmdö hade detta år låtit olika veckor bli föremål för ledigheten. Följaktligen var pappan ledig vecka 14 medan dottern alltjämt vakar in sitt lov, vecka 15. Därtill spåddes sällsynt dåligt väder och beslutet fattades att vi istället skulle tillbringa påskhelgen i Stockholm och ägna oss åt lite kulturtema.

E har en farmor som gärna bidrar med kulturupplevelser för hennes räkning. Skärtorsdagen var de tillsammans på kvällen och såg balett för barn.

Kulturen för de stora fick bli med gourméförtecken. Tapas. Därpå den kritikerrosade filmen "Last king of Scotland". Det är lätt att instämma i kören av hyllningar, Forrest Whitaker karaktäriserar Idi Amin med den äran. Sällan har galenskapen skildrats skickligare. Dårskapen som lyser i hans ögon går igenom vita duken påtagligt. Därtill finns fler insatser som stannar kvar på näthinnan, både den unge läkaren och Amins förskjutna hustru gör minnesvärda porträtt.

Mer filmer har det blivit. "Farväl Falkenberg" - en film som lämnar en dyster eftersmak. "Frihetens pris" fräschar upp de irländska 20-talshistoriekunskaperna. En formidabel skådespelarinsats av Cillian Murphy (bilden) lämnade åtminstone inte mitt öga torrt.

Och så den danska filmen "Den tredje makten" som känns rykande aktuell i dessa dagar då diskussionens vågor går höga kring "dokumentärserien" "Ordförande Persson", SVTs ställning och maktförhållandena i samhället, politiker, journalister och företagsledare. Varje dag har riksmedierna haft något nytt inlägg i debatten, senast igår gick på DNs debattsida Lars Adaktusson till storms mot Hamilton&co och SVTs tilltag att liera sig med statsministern samtidigt som Henrik Berggren på ledarsidorna framhöll det positivt unika med materialet.

För egen del måste jag tillstå att de dragningskraften att stifta bekantskap med de hundra dokumenterade timmarna är kraftigt marginaliserade, för att inte säga stendöda, efter att ha sett några kvartar och halvtimmar. Jag har skämts. Adaktusson skjuter över målet med sin kritik. Hade statsministern inte haft "meddelarskyddet" och den ingångna överenskommelsen hade han garanterat inte sagt någonting alls kring många av de sensationaliserade uttalanden som det publicerats åtskilligt av. (Vilket kanske hade varit lika bra det..).

På påskafton var det premiärdag för den viktigaste vernissagen den här våren. Agneta Ericsson, Jukka Herne och Carina Schneiders vårsalong på galleri Hagström, Österlånggatan 5 slog upp portarna. Härlig konst som lockar fram både skratt och allvarliga funderingar. Ett besök under kommande veckan är obligatoriskt för den som har vägarna förbi stan och en kvars promenadtid att avvara - man blir rikligt belönad. Galleriet har öppet 11.00-18.00 må-tor och 11.00-15.00 på fredag. (Återkommer med ett separat, illustrerat inlägg!!).

En heldag på Nyckelviken med sol, barnskratt, ponnyridning och korvgrillning är kultur och friluft i skön förening. Jag kan fortfarande inte begripa var barnen får all sin energi ifrån dessa dagar. Benen slutar inte att springa och hyssen och idéerna sprutar ur dem i en aldrig sinande ström.

Janne på bloggen härintill har diskuterat boken "De skamlösa" - vilket föranledde ett besök på favoritaffären-alla-kategorier-på-Drottninggatan (i svår konkurrens med Centralbadet) - Bok&Bild. Väl på plats blev det också en fin liten bok av Tomas Tranströmer, formatet var helt oemotståndligt!


Summa summarum, påsk i Stockholm - FANTASTISK!


Och så har jag köpt mig ett par röda skor. Att dansa tango i.

lördag 7 april 2007

Sömnminne


I många olika sammanhang har tesen att sömnen inte har något "minne" återkommit. Olika har predikanterna varit men bestämdheten med vilket de hävdat sin uppfattning har varit stor.

Nu är det bevisat att de har fel. Efter en månad med konstant sömnunderskott och ett samlat minus större än jag vågar tänka på, har nu stora inbetalningar gjorts på sömnbanken, tjugotre timmar av de senaste fyrtioåtta har tillbringats i just detta sköna tillstånd - sovandes.. Många fina drömmar har det hunnit bli.

Däremellan har tiden ägnats åt matexcesser med familjen där mina matlagande proffs, mor och storebror, tagit de kulinariska upplevelserna till nya nivåer. Samtal har vi haft, om den hur trist långfredagen var förr i världen. Svärmor och far har bidragit med målande beskrivningar om den dystra musiken på radion, alla stängda affärer och biografer och den totala känslan av blöt, tråkig filt över hela dagen.

Snack och skratt. Schackspel och äggmålning. Sånger och långpromenader. En härlig tid.


För den som är sugen på mustiga detaljer och elaka kommentarer kring hur det egentligen gick till när familjen samlades på långfredagen rekommenderas en titt på lillasysters anteckning. (Jag vet, den här helgen SKA jag lära mig länka I texten, tills vidare får jag lov att hänvisa till raden härintill - Carrie Bradshaw, fast på längre svenska).

torsdag 5 april 2007

Vårshopping


Inga ilskna politiska drapor idag, ska snart fiska upp dottern för en låång eftermiddag på stan! Först med henne och senare, ikväll, på vuxenaktiviteter.

Har känt vårshoppingådran spritta i kroppen av och till i många dagar - nu ska den få utlopp under några timmar! E vill köpa linne och sandaler (brr.. lite kallt idag kanske..). Jag har egna idéer. Solglasögon står överst på listan, gärna ett par coola jeans också.

C och jag ska läsa "Bitterfittan" över påsken för att sedan idka gemensam utvärdering, så den måste också införskaffas liksom påskharepresenten till E (i smyg när hon inte märker).

Och så ris med kulörta fjädrar och fina blommor från torget liksom någon påskdelikatess från brollans världsbästa saluhallsdisk "Sandströms kött&chark" på Söder!

NUU!!

onsdag 4 april 2007

Inkonsekvenser

I gårdagens debatt som handlade om det kontroversiella förslaget att bygga ett nytt villaområde i Fågelbro framkom egentligen inga argument FÖR förslaget trots att det var majoritetens linje att rösta igenom exploateringen.

Jag har funderat hela eftermiddagen, samtidigt som jag städat efter golvläggarna som bytte vårt vattenskadade golv på förmiddagen. Men jag kan inte minnas något argument FÖR när jag rekapitulerar inläggen. Det var många som vittnade om att det var ett svåårt ärende. Och att det kändes trååkigt att gå emot de närboende som så tydligt engagerat sig mot en exploatering. Men jag hörde som sagt väldigt få argument FÖR det hela.

Det närmaste jag komma är att kommunstyrelsens ordförande vid flera tillfällen hänvisade till att det tidigare funnits gamla avtal som han tycker att kommunen skulle fullfölja. (Även om det nu retts ut att kommunen juridiskt inte har några förpliktelser längre).

Då tänker jag att vi kanske kunde börja leva upp till de avtal vi faktiskt var bundna av istället för att bryta mot dem. Ni som hängt med förstår att jag tänker på Det modiga högstadiet. För er som inte hängt med; det var en samverkansfriskola (där kommunen tillsammans med två av Värmdös sedan tidigare etablerade friskolor Lemshaga och Grantomta) som skulle startat till hösten men som den nya politiska ledningen valde att lägga ned istället.

Dårarna drack


På DNs ledarsida kan vi idag läsa att olyckskorparna så smått börjar kraxa. Det handlar om att de stora skatteförändringarna (förmögenhetsskatten tas bort och fastighetsskatten minskas drastigt) riskerar leda till en ökad inflation.

Stalltipset från alla bedömare som hörs dessa dagar är att riksbanken kommer att få det svettigt framöver. Och det enda receptet för att bromsa inflationsrisken är att höja räntan. Vilket förutspås.

Efter kvällens motionsrunda tonar Lumpan in i iPoden. "Halvvägs till havet".
"..Feldt öppna kranarna
och dårarna drack,
Ja vi var alla där på festen
hit upp till nacken,
men det var vi som tog skiten
när bubblan sprack.."

Så nyligen det var, men ändå så länge sedan. Ekonomisk överhettning och krispaket. Undrar hur Borg-med-tofsen funderar kring det hela, tänker jag. Minns han?

Jag blir full i skratt när han halvtimmen senare sitter i mitt vardagsrum. I ett Aktuelltinslag kommenterar han kritiken som Villaägarna nu formulerar mot att skattesänkningen ska bekostas med en ökad reavinstskatt. I bokhyllan bakom honom, där inslaget filmats, STÅR FELDTS MEMOARER "Alla dessa dagar".. Läs den Anders, läs den!

Jag vill inte att räntan ska gå upp på mina lägenhetslån.

tisdag 3 april 2007

Läpparnas bekännelse


Just hemkommen från kvällens kommunfullmäktige kan jag inte låta bli att skriva några rader om upplevelsen. Mötet var extrainsatt eftersom kommunstyrelsens ordförande var angelägen att dunka igenom en kontroversiell fråga om att bygga ett nytt villaområde i natursköna Fågelbro under tiden som en av Alliansens folkpartister var bortrest. Han hade nämligen aviserat att han tänka rösta mot exploateringen.

Vi hade svårt att få ihop folk med så kort varsel, påskvecka och allt, men tappra ledamöter slöt upp en extrakväll till.

En bonuspunkt på agendan var förslaget från moderatalliansen att vi nu ska ta bort möjligheten för ersättarna att yttra sig. Det skulle innebära att ett trettiotal personer inte längre kan delta i diskussionerna och debatterna.

Nu började en närmast komisk debatt. Jag påpekade att den sneda könsfördelningen i vårt parlament skulle bli ännu snedare om man tar bort möjligheten för ersättare att yttra sig (av det enkla skälet att endast 19 av fullmäktiges 51 platser besätts av kvinnor medan trettiotalet ersättare fördelar sig bättre procentuellt. Jag gissar dessutom att Värmdö är en av de sämsta kommunerna i landet när det gäller andelen kvinnor på toppositioner i kommunpolitiken. Till de tio ordförandeposter som fanns att besätta i december kom en, endast EN kvinna i fråga. Skitdåligt).

Många kastade sig in i debatten, från de flesta partier, och underströk hur viktigt det var att det faktiskt blev fler kvinnor i politiken i allmänhet och i Värmdö i synnerhet. Att snedfördelningen var oacceptabelt stor formulerades återkommande. Samsyn rådde också kring frågan att det är roligare att delta i fullmäktigearbetet om man också har rätt att yttra sig och delta i debatten. SEN kommer det komiska. När det är dags att dra slutsatserna av diskussionen och votera, dvs. rösta - för fortsatt möjlighet till många kvinnor i debatten eller ett stort antal färre - blir slutsatsen den senare.

Vi får glädjas åt det lilla, två kvinnor jungfrutalade kvällen till ära och de gjorde det med bravur, centerns Annette och folkpartiets Pia. Synd att Pias kompisar röstade bort hennes stämma i kommande debatter.

måndag 2 april 2007

Ljudet av kärlek


Min kompis Janne skriver som så ofta om musik. Den här gången ljudet av olycklig kärlek. Jag gör en copycat, minus o. Det vill säga skriver om musik och lycklig kärlek. Eller kanske bara kärlek, rätt och slätt. Tomas Andersson Wij till exempel. Hans märkliga röst gör mig lika märkligt upprymd. Den går igenom och hackar sig in i det innersta inre. Särskilt i "Nerför floden", även om texten bär mörka toner. För mig är den förknippad med kärlek.

"Vi går längs med stranden
av ett stort ensamt vatten
Jag har lämnat dom jag älskar
nu går vi rakt ut i natten

Jag ser hur mörkret faller omkring mig
jag hör ljudet när skeppsklockan ringer
Det fanns en tid i mitt liv
när allting var så lätt

Vi hade ett hus uppe i bergen
jag gjorde mitt jobb, jag gjorde allt rätt
Sen kom ovädret
dom sa att tiderna var sämre
jag sköt mig ut ur banken
med ett gevär i mina händer

Skeppsklockan slår
på en båt nerför floden
ner och längre bort, ner

Jag har ett jobb här på båten
vi går längs stränder av guld
Jag ser folk gå ut på fälten
för bröd och för kärleks skull

Älskling jag minns hur vi stod
tillsammans på stranden
när en båt gick förbi
slängde du upp handen

Jag höll dig i mina armar
världen var vår och du ville bli kysst
Nu är varje slag av mitt hjärta
som ett eko av allt jag mist
Det finns ett hjärta härute
fyllt till brädden av tårar
snart går floden upp
som ett verk av dårar

Jag ser nedlagda fabriker
jag ser land där människor bott
Tomma hus och öde gårdar
jag hör sånger vid stadens port
En sång, ett eko ifrån länge sen
vi är alla på floden
och det är lång väg hem

Skeppsklockan slår
på en båt nerför floden
ner och längre bort, ner
Alla ska vi ner, ner"


Drabbades av en intensiv lust att lyssna på den i Ipoden, på en skön kvällspromenad längs vattnet - men så fanns den inte på iStore. Jag svär ve och ..., och shoppar silver i brist på guld, dvs. Plura får sjunga den istället. Fint silver.

söndag 1 april 2007

Långnäsa


Dagens aprilskämt är dessvärre känt sen ett tag. Det är dessutom inget skämt, fast det borde vara det. Nya zonsystemet och drastigt höjda avgifter för att resa med kollektivtrafiken infördes idag.

Den största långnäsan i sammanhanget är kanske inte att centern helt oblygt bytt uppfattning från att i valrörelsen ha drivit frågan om enhetstaxans bevarande till att nu tycka att det är okej att göra om, zonindela och fördyra. Nej, det fetaste bottennappet drar vi Värmdöbor eftersom vår kommun undantagits från löftet att inte lägga zongränser inom en kommun (den ursprungliga tanken var alltså att man skulle kunna resa inom en och samma zon om man höll sig inom EN kommun).

Undantaget Värmdö innebär att om man bor centralt på Ingarö, exempelvis i Brunn, och ska ta sig till sin vårdcentral som ligger i Gustavsberg, så korsar man en zongräns och resan blir dubbelt så dyr. Avståndet på cirka sex kilometer kostar lika mycket som en resa tio gånger så lång på annat håll i länet. Genomtänkt? Näe. Gör om - gör rätt.

Hör Plura sjunga "Somliga går med trasiga skor". Det känns som rätt dag.