Respekt?

Ett stort antal personer mötte igår upp med flygblad när vi skulle sammanträda med kommunfullmäktige. Det var arga och upprörda hyresgäster hos Värmdöbostäder som hört talats om att det borgerliga styret i kommunen nu vill straffa de som bor i hyresrätt genom att ta ut en extra avgift från de boende.

En femhundring i genomsnitt har moderatledningen kommit fram till att man kan klämma dem på. För en låginkomsttagare (som många av hyresgästerna är) motsvarar det en höjd skatt med 25 öre!
(Inte motiverat av att kommunen åsamkats några nya kostnader som är hänförliga till hyresgästerna, utan för att man behöver öka inkomsterna till kommunkassan. De som bor i hus, egnahem eller bostadsrätter, slipper dock helt. De blir dessutom av med fastighetsskatten..).

Därför blev detta det andra fullmäktigemötet i rad som samlat betydligt fler åhörare en de enstaka personer som brukar sitta och lyssna. Det var barnsligt enkelt att räkna ut att de alla satt sig ned för att lyssna på "sitt" ärende. Det var placerat lååångt ned på dagordningen. Punkt nummer 27.

Tålmodiga var de. Lyssnade och väntade. Och väntade.

Om fullmäktiges ordförande haft lite känsla för läget när timmarna börjat ticka iväg, hade det varit en enkel och snygg gest att föreslå fullmäktige att ärendet flyttades upp på dagordningen så att de skulle slippa sitta av hela kvällen. Men nej. Inga sådana initiativ.

Framåt tio började några troppa av, framför allt de äldre. Fullt begripligt. Nu var de dubbelt upprörda, både över förslaget och att det inte ens behandlades vid en rimlig tidpunkt så att de hade möjlighet att lyssna.

De trognaste som stålsatte sig och satt kvar till slutet fick en ännu snöpligare upplevelse. Ärendet sköts upp till nästa sammanträde.

Hoppas att den moderate fullmäktigeordföranden, som är den som bestämmer vilka ärenden som ska behandlas OCH i vilken ordning, inser floppen från igår. I den mån någon desillusionerad hyresgäst återkommer vid nästa möte kunde kanske vi då revanschera oss den taffliga behandlingen igår.