onsdag 10 februari 2010
Pär är här!
I bloggvärlden har vi alltså fått en ny viktig röst. Pär, den kloka eldsjälen med särskilt engagemang för ungdomar och kultur, får mig alltid att lystra. Det ska bli spännande att höra honom också i skriftlig form!
tisdag 9 februari 2010
När oppositionen fick göra majoritetens jobb
Ny vecka innebär nytt tema på Hänt-i-Värmdö-bloggen..
Denna vecka skulle kunna vara ett år. Så mycket finns det nämligen att skriva om på temat byggpolitik och konstiga beslut i Värmdö. Första inlägget handlar om Ekobacken som höll på att bara bli en backe.. Kan tro att en intressant läsvecka väntar på HiV.
Denna vecka skulle kunna vara ett år. Så mycket finns det nämligen att skriva om på temat byggpolitik och konstiga beslut i Värmdö. Första inlägget handlar om Ekobacken som höll på att bara bli en backe.. Kan tro att en intressant läsvecka väntar på HiV.
torsdag 4 februari 2010
R-E-P-R-E-S-E-N-T-A-T-I-V-I-T-E-T

Det blir en fortsättning på förra inlägget.
Värmdö idag:
Kommunfullmäktiges ordförande, Per Naess, (M), fyller 73 i år.
Kommunstyrelsens ordförande, Lars-Erik Alversjö, (M), fyller 58 i år.
Produktionsstyrelsens ordförande, Hans-Ove Görtz, (M), fyller 60 i år.
Bygg-, miljö- och hälsoskyddsn. ordf, Erik Pettersson, (M) fyller 65 i år.
Samhällstekniska nämndens ordförande, Peter Frej, (M), fyller 50 i år.
Utbildningsnämndens ordförande, Peter Bondesson, (FP), fyller 63 i år.
Ungdoms-, kultur- och fritidsnämndens ordf, Camilla Lien, (M), fyller 69 i år.
Socialnämndens ordförande, Stefan Dozzi, (M), fyller 45 i år.
Äldre och funktionshindrade ordf, Monica Pettersson, (M), fyller 63 i år.
Värmdö Bostäder ABs ordförande, Per Naess, (M), fyller 73 i år.
Värmdö kommunfastigh ABs ordf, vakant, v ordf Jan Dolk, (KD), fyller 68 i år.
Värmdö Porslinsmuseums ordförande, Per Naess,(M), fyller 73 i år.
Värmdö Simhall ABs ordförande, Hans-Ove Görtz, (M), fyller 60 i år.
Kommunalråd m ansvar för budgetfrågor, Anders Bergman, (FP), fyller 63 i år.
Kommunalråd utan nämndansvar, Hans Lindqvist, (C), fyller 68 i år.
Av kommunens femton ledande poster innehas två av kvinnor. Genomsnittsåldern ligger på runt 63 år..
Representativt med tanke på att Värmdö är en av Sveriges barntätaste kommuner (med få äldre)?
Sådär.
För att komma ifråga för de viktigaste uppdragen som moderaterna, centern, kd och folkpartiet förfogar över ska man definitivt vara man. Helst över en bit över 60. Under femtio är det ingen stor vits att göra sig besvär. Ens som man.
Så utspelet från statsministern borde orsaka hög aktivitet hos de lokala valberedarna. Sällan har diskrepansen varit så stor mellan hur man säger sig vilja ha det och hur verkligheten ser ut.
(Bilden är tagen Ingeborg Enander och tillhör Bohusläns museum).
tisdag 2 februari 2010
Den usla närvaron av jämställdhet

Någon kommer att tänka att rubriken är felskriven, att de fem orden sammansatts i ett syftningsfel. Så är inte fallet.
Detta inlägg är bloggens tusende sedan födseln. Känns lite högtidligt faktiskt. Mycket ilska och en hel del trams har passerat förbi. Dagens jubileumsinlägg viks för jämställdhet.
Den senaste veckan har frågan uppgraderats i samhällsdebatten.
Även de borgerliga partierna vet att första- och andragångsväljarna i långt högre utsträckning väljer något av de rödgröna partierna än resten av valmanskåren i mätningar som gjorts. Att de yngre generationerna är långt mer angelägna om jämställdhetsfrågorna i jämförelse med genomsnittsväljaren konstateras i samma mätningar.
Det är väl ingen högoddsare att tro att det var just detta som motiverade moderat-toppen att gå ut med en "omprövning", där man lanserade sig som öppna för kvotering i bolagsstyrelser. På detta sätt slår man två flugor i en smäll, man försöker nå de "vänstervrida" jämställdhetshungrande första- och andragångsväljarna samtidigt som man flörtar med hela den kvinnliga väljarkåren (där man också ligger risigt till).
Problemet med utspelet var bara att hållbarheten av beskedet var kort. Samma dag som tidningarna skrev om den nya given fylldes bloggosfären med inlägg från moderater som helt tog avstånd. Och i söndags, när partiledarna fick frågan om just kvotering, var Reinfeldt betydligt hovsammare i sina ambitioner och tonade ned moderaternas nya kvoteringsgiv.
Gång efter annan säger moderaterna sig värna och vurma jämställdhet. Samtidigt fattar de beslut som går på tvärs med möjligheterna att säkerställa just ökad jämställdhet.
I Värmdö har frågan också specialgranskats. Det är bloggen "Hänt i Värmdö" som haft en artikelserie i ämnet (inlägg den 1/2 och tidigare), väl värd att läsa. Av den framgår att moderaterna i kommunen har en usel representation av kvinnor bland sina politiker.
En annan del av jämlikhets- och jämställdhetsdebatten belyser den borgerliga debattören Isobel Hadley-Kamptz på sin blogg. I inlägget "Svek mot barnen" dissekerar hon vårdnadsbidragets följder. Läs den - den är också bra!
måndag 1 februari 2010
Dagens spaning
Sitter på möte strax före lunch tillsammans med en av moderaternas främsta företrädare och kommundirektören. Ett litet märke på moderatens bälte fångar mitt öga.. Vad är för märke som sitter på metallplattan mitt fram? Det ser ju ut som... kan det vara... nej, det kan det väl inte, men det ser ut som... Gamla sosserosen. Den partiet hade som symbol på åttiotalet.
Jag tänker att jag kan ju inte sitta där och glo på hans, moderatens, bälte hela mötet. Så jag försöker låta bli. Men blicken drar sig ofelbart ditt åter och åter igen. Det ser verkligen ut som gamla sosserosen.
Tillslut kan jag inte hejda mig och bryter av, mitt i kommundirektörens utvikning:
-Stopp, vänta, ursäkta..
Jag vänder mig till kollegan:
-Vad är det du har på bältet, är det en sosseros..? Eller..?
DET VAR DET!
Har förbannat mig själv hela eftermiddagen och kvällen för att jag inte hade sinnesnärvaro att ta en bild med mobilkameran och föreviga det hela..
Jag tänker att jag kan ju inte sitta där och glo på hans, moderatens, bälte hela mötet. Så jag försöker låta bli. Men blicken drar sig ofelbart ditt åter och åter igen. Det ser verkligen ut som gamla sosserosen.
Tillslut kan jag inte hejda mig och bryter av, mitt i kommundirektörens utvikning:
-Stopp, vänta, ursäkta..
Jag vänder mig till kollegan:
-Vad är det du har på bältet, är det en sosseros..? Eller..?
DET VAR DET!
Har förbannat mig själv hela eftermiddagen och kvällen för att jag inte hade sinnesnärvaro att ta en bild med mobilkameran och föreviga det hela..
söndag 31 januari 2010
TV-debatt med taggad Ohly
Ikväll var det final för de sk. "superveckorna". Partiledardebatt i två akter i SvT.
Det var flera påtagligt nervösa partiledare som i olika frågor hade ovanligt svårt att formulera sig. Snart sagt faktiskt alla trasslade någon gång till det i sina resonemang. Om någon tvivlat på att mycket i valrörelsen kommer handla om jobben så kan man nu sluta med det. Det kommer att vara huvudfrågan nummer ett. En nyligen presenterad opinionsundersökning visade att oppositionspartierna har högre förtroende i denna fråga.
Kanske är det den informationen som gjort att de tre partiledarna för oppositionen sträcker på ryggen numera och talar med större självförtroende än tidigare. Jag tycker ofta det blir fånigt när vi redan frälsta ska utbrista förtjust att vi var bäst i alla avseenden och motståndarna urusla. Trots det skriver jag nu att jag är en stolt sosse som går till sängs om en stund. Och att jag kommer att känna ytterligare självförtroende när jag kommer till jobbet imorgon. Mona Sahlin var tydlig, säker och empatisk. En bra kombination. Hon hade bra fokus i sina inlägg.
Den största överraskningen ikväll stod Lars Ohly för. Hans budskap var rena och tydliga, hans exempel från vardagen slående och jämförelserna mellan den nu förda moderatpolitiken och det rödgröna alternativet var befriande enkla och pedagogiska. Med nerv gav han svar på tal i både sjukförsäkringsdebatten och skattefrågan.
Det faktum att moderatregeringens omfattande skattesänkningar som genomförts med lånade pengar ökat ojämställdheten mellan män och kvinnor med i genomsnitt en tusenlapp i månaden var ett exempel. Därtill att hälften av de totala skattesänkningarna i kronor räknat gått till den tiondel av svenskarna som tjänar mest är en viktig del av det facit som den här mandatperioden inneburit. Den rikaste tiondelen bland svenskarna har fått gigantiska skattesänkningar med lånade pengar medan sjuka och arbetslösa fått sina redan små inkomster ytterligare nedskurna.
Utöver jobbfrågan kommer ett annat viktigt område vara skatter vs. välfärd. Kommuner och landsting har tvingats till dramatiska nedskärningar under åren som gått vilket fått till följd att barngrupperna i förskolan ökat, klasserna i skolan har blivit större och alltfler lämnar grundskolan utan behörighet att gå vidare till gymnasiet. Detta är grundbulten inom politiken. Att leverera dessa kärnverksamheter med hög kvalitet, inkluderat äldreomsorg och sjukvård. Vi urholkar Sveriges konkurrenskraft och framtida möjligheter att vara ett framgångsland om inte vi vänder den trend vi nu är inne i där siffrorna pekar åt fel håll.
Ett är säkert, det kommer att bli ett spännande politiskt år!
Det var flera påtagligt nervösa partiledare som i olika frågor hade ovanligt svårt att formulera sig. Snart sagt faktiskt alla trasslade någon gång till det i sina resonemang. Om någon tvivlat på att mycket i valrörelsen kommer handla om jobben så kan man nu sluta med det. Det kommer att vara huvudfrågan nummer ett. En nyligen presenterad opinionsundersökning visade att oppositionspartierna har högre förtroende i denna fråga.
Kanske är det den informationen som gjort att de tre partiledarna för oppositionen sträcker på ryggen numera och talar med större självförtroende än tidigare. Jag tycker ofta det blir fånigt när vi redan frälsta ska utbrista förtjust att vi var bäst i alla avseenden och motståndarna urusla. Trots det skriver jag nu att jag är en stolt sosse som går till sängs om en stund. Och att jag kommer att känna ytterligare självförtroende när jag kommer till jobbet imorgon. Mona Sahlin var tydlig, säker och empatisk. En bra kombination. Hon hade bra fokus i sina inlägg.
Den största överraskningen ikväll stod Lars Ohly för. Hans budskap var rena och tydliga, hans exempel från vardagen slående och jämförelserna mellan den nu förda moderatpolitiken och det rödgröna alternativet var befriande enkla och pedagogiska. Med nerv gav han svar på tal i både sjukförsäkringsdebatten och skattefrågan.
Det faktum att moderatregeringens omfattande skattesänkningar som genomförts med lånade pengar ökat ojämställdheten mellan män och kvinnor med i genomsnitt en tusenlapp i månaden var ett exempel. Därtill att hälften av de totala skattesänkningarna i kronor räknat gått till den tiondel av svenskarna som tjänar mest är en viktig del av det facit som den här mandatperioden inneburit. Den rikaste tiondelen bland svenskarna har fått gigantiska skattesänkningar med lånade pengar medan sjuka och arbetslösa fått sina redan små inkomster ytterligare nedskurna.
Utöver jobbfrågan kommer ett annat viktigt område vara skatter vs. välfärd. Kommuner och landsting har tvingats till dramatiska nedskärningar under åren som gått vilket fått till följd att barngrupperna i förskolan ökat, klasserna i skolan har blivit större och alltfler lämnar grundskolan utan behörighet att gå vidare till gymnasiet. Detta är grundbulten inom politiken. Att leverera dessa kärnverksamheter med hög kvalitet, inkluderat äldreomsorg och sjukvård. Vi urholkar Sveriges konkurrenskraft och framtida möjligheter att vara ett framgångsland om inte vi vänder den trend vi nu är inne i där siffrorna pekar åt fel håll.
Ett är säkert, det kommer att bli ett spännande politiskt år!
lördag 30 januari 2010
Tre snabba saker

En ny blogg att lägga upp på bloggrollen:
Ungdomspolitik - Heja D!
En debattartikel att läsa i DN som ställer mycket på ända när det gäller sjukförsäkringspolitiken. Särskilt den nuvarande regeringens..
Ett arrangemang att boka in:
Måndag kväll med Jytte, Ardalan och fler.
Gustavsbergsteaterns foaje klockan 19 är det som gäller. Temat för kvällen: "Inga fler skitår"!
fredag 29 januari 2010
onsdag 27 januari 2010
Apropå tidigare inlägg

Jag skrev nyss om dagens rollspelsövningar med Kommunstyrelsen. Den centrala frågan för dagen handlade om hur vi möter medborgarnas önskemål och krav på service. Det påminde mig om den läsvärda artikeln på DN-debatt i helgen där ett antal kvinnor skrev om de viktiga utmaningarna som politiken måste ta tag i. Det handlar om
1. Anpassade trygghetssystem
2. Utbyggd barnomsorg och en bättre bostadsmarknad
3. Klimat- och infrastrukturfrågorna, bl a kollektivtrafiken
Artikeln ger oss aktiva politiker viktiga frågor att bita i och sammanfaller bra med dagens frågeställningar.
Igår höll jag oväntat med Malin Siwe som skriver i samma tidning. Hon skrev om behovet att få fart på frågan om Slussen. Alla partier har ett delat ansvar för att frågan inte avgjorts utan dragits i långbänk. De svåra avvägningarna blir inte lättare för att de skjuts på, snarare tvärtom. OCH de svåra avvägningarna kommer inte att försvinna. Tvärtom.
Jag tillhör den sannolikt mindre konservativa falangen i denna fråga. Alltså lite mer centern och lite mindre folkpartiet.. Vid omdaningen av Slussen ser jag gärna att staden vågar skapa något nytt intill det gamla. Därför blev jag glad när det i dagens nätupplaga av DN framgår att partikompisarna i stan tänker i samma banor!
Organisationsteori..
Inte så spännande rubrik, jag vet.
Men idag har kommunstyrelsen i Värmdö ägnat sig åt rollspelsövning hela dagen. LEAN-modellen var det som skulle testas i praktiken. Hur kan kommunen utveckla sina verksamheter och förbättra kvaliteten i det man gör. En process med ständig kvalitetsförbättring i fokus som utgår från varje medarbetares medverkan.
En del AHA-upplevelser rymdes förstås, så brukar det vara i sådana sammanhang. I avrundningen av dagen frågade jag hur kommunledningen nu tänkt att vi ska gå vidare. På det fanns det inget tydligt svar, tyvärr.
Det gör mig fundersam av flera skäl. Enligt min uppfattning lider Värmdö alltjämt stora brister med den nya organisation som hastigt sjösattes i början av mandatperioden, dåligt genomarbetad och obefintligt förankrad. Alltfler har öppet börjat tala om problemen som är systemet är behäftat med, såväl tjänstemän på olika nivåer som politiker från båda sidor. Det är positivt om frågan kommer på bordet och en seriös utvärdering och omprövning görs kan det födas något bättre.
När vi funnit en form som i mycket högre utsträckning tydliggjort olika nivåers ansvar och en kvalitetsgranskning och uppföljning värd namnet finns på plats i organisationen, kan man gå vidare och se över sina arbetsformer och processer, typ LEAN som vi idag fick pröva. Men utan det förra på plats blir det senare bara en symbolhandling som landar platt. Positivt förändringsarbete kommer att malas ned om inte de elementära styrprinciperna finns tydliggjorda.
Jag hoppas att de ledande tjänstemännen, som nu tagit initiativ i organisationsfrågorna, följer upp med en strategi för hur kommunen kan komma på rätt köl och hjälper den ansvariga (m)ajoriteten att planera en fortsättning som de facto ger kommunen möjlighet att växla över till ett mer ansvarstagande spår. Ledning och styrning måste ges förutsättningar att fungera bättre än de senaste åren.
Även om jag tycker att ansvaret för denna typ av initiativ egentligen borde tas av de politiskt ansvariga..
Men idag har kommunstyrelsen i Värmdö ägnat sig åt rollspelsövning hela dagen. LEAN-modellen var det som skulle testas i praktiken. Hur kan kommunen utveckla sina verksamheter och förbättra kvaliteten i det man gör. En process med ständig kvalitetsförbättring i fokus som utgår från varje medarbetares medverkan.
En del AHA-upplevelser rymdes förstås, så brukar det vara i sådana sammanhang. I avrundningen av dagen frågade jag hur kommunledningen nu tänkt att vi ska gå vidare. På det fanns det inget tydligt svar, tyvärr.
Det gör mig fundersam av flera skäl. Enligt min uppfattning lider Värmdö alltjämt stora brister med den nya organisation som hastigt sjösattes i början av mandatperioden, dåligt genomarbetad och obefintligt förankrad. Alltfler har öppet börjat tala om problemen som är systemet är behäftat med, såväl tjänstemän på olika nivåer som politiker från båda sidor. Det är positivt om frågan kommer på bordet och en seriös utvärdering och omprövning görs kan det födas något bättre.
När vi funnit en form som i mycket högre utsträckning tydliggjort olika nivåers ansvar och en kvalitetsgranskning och uppföljning värd namnet finns på plats i organisationen, kan man gå vidare och se över sina arbetsformer och processer, typ LEAN som vi idag fick pröva. Men utan det förra på plats blir det senare bara en symbolhandling som landar platt. Positivt förändringsarbete kommer att malas ned om inte de elementära styrprinciperna finns tydliggjorda.
Jag hoppas att de ledande tjänstemännen, som nu tagit initiativ i organisationsfrågorna, följer upp med en strategi för hur kommunen kan komma på rätt köl och hjälper den ansvariga (m)ajoriteten att planera en fortsättning som de facto ger kommunen möjlighet att växla över till ett mer ansvarstagande spår. Ledning och styrning måste ges förutsättningar att fungera bättre än de senaste åren.
Även om jag tycker att ansvaret för denna typ av initiativ egentligen borde tas av de politiskt ansvariga..
tisdag 26 januari 2010
Plötsligt händer det
Det har gäckat mig. Jag har ibland kunna finna mikroskopiskt små korn av tankestråk som möjligen lite, lite sammanfaller med mina. Men oftast har det känts som om vi existerat på var sin sida om månen, jag och Malin.
Jag vet inte hur många texter jag läst av ledarskribenten Siwe på DN men det är över hundra, det måste det vara. Idag hände det tillslut. Jag tycker som hon. Hon har helt rätt!
Det handlar om Slussen. Det handlar om att det nu måste hända något.
Jag vet inte hur många texter jag läst av ledarskribenten Siwe på DN men det är över hundra, det måste det vara. Idag hände det tillslut. Jag tycker som hon. Hon har helt rätt!
Det handlar om Slussen. Det handlar om att det nu måste hända något.
måndag 25 januari 2010
"Sluta mobba Munkmora"

På NVPs hemsida skriver författaren Börge Hellström en angelägen artikel om Munkmora med en träffande rubrik.
Jag blir glad att någon ryter ifrån och pekar på viktiga insatser som kan och borde göras. I likhet med Börge har också jag mer än en gång tänkt att Munkmora verkligen inte är prioriterat av de styrande partierna. Ett bra projekt som drevs där under förra mandatperioden, som skapade god utveckling i området, lades ned när (m)oderaterna med stödpartier tillträdde 2007 och sedan dess har inget gjorts för att hörsamma de boendes olika synpunkter.
Bostadsfrågan är ett exempel som Börge tar upp. Den är uselt hanterad av (m)ajoriteten i kommunen. Inte en enda ny hyresrätt har de sett till att få till stånd under mandatperioden. Underhållet av bostäderna som finns är under all kritik. Osv.
Usch vilket gnälligt måndagsmorgon-inlägg det blev. Bra artikel, Börge! Bra synpunkter! Om du vill engagera dig politiskt, känn dig varmt välkommen hos oss!
Vi har skrivit motionen "Munkmora i fokus", den finns att läsa här!
fredag 22 januari 2010
En tidig dagens bästa&sämsta
Dagens bästa (hittills) är M-Schlingmanns utspel att moderaterna nu byter inställning i synen på kvinnors möjlighet till kvalificerade uppdrag i bolagsstyrelser etc. Svenska Dagbladet skriver bland annat om detta.
Dagens sämsta är att omsvängningen inte verkar vara förankrad bland moderaterna. Kommentarstrådar till rapporteringen och bloggar som reflekterar över utspelet på olika håll är fulla av kritik.
I sak tror jag det i detta sammanhang är nödvändigt att tala i termer om kvotering. Utvecklingen har de senaste decennierna gått med myrsteg. Det finns kvalificerade både kvinnor och män för dessa uppgifter men kulturen och vanans makt sätter alltjämt, närmast ensidigt, männen i fokus.
Samtidigt förstår jag att det kan vara förvirrande för gräsrotsmoderater när regeringen ena veckan gör utspel mot kvotering, för att nästa vecka inta motsatt ståndpunkt. Det kan ju få en att fundera om det är en grundat ställningstagande eller om det är ett ytligt försök att locka några nya sympatisörer..
Dagens sämsta är att omsvängningen inte verkar vara förankrad bland moderaterna. Kommentarstrådar till rapporteringen och bloggar som reflekterar över utspelet på olika håll är fulla av kritik.
I sak tror jag det i detta sammanhang är nödvändigt att tala i termer om kvotering. Utvecklingen har de senaste decennierna gått med myrsteg. Det finns kvalificerade både kvinnor och män för dessa uppgifter men kulturen och vanans makt sätter alltjämt, närmast ensidigt, männen i fokus.
Samtidigt förstår jag att det kan vara förvirrande för gräsrotsmoderater när regeringen ena veckan gör utspel mot kvotering, för att nästa vecka inta motsatt ståndpunkt. Det kan ju få en att fundera om det är en grundat ställningstagande eller om det är ett ytligt försök att locka några nya sympatisörer..
torsdag 21 januari 2010
Grattis till Gustavsbergs Porslinsfabrik!

Tillsammans med sexton andra företag har Gustavsbergs Porslinsfabrik fått uppdraget att tillverka detaljer till sommarens kungliga bröllop. Det har skrivits och rapporterats om detta i ett otal mediakanaler, bland annat SvD skriver nu när de sjutton företagen presenterades på Formexmässan som hade premiär idag!
Gustavsbergsdottern och VDn för Porslinsfabriken, Christina Strandberg, har designat porslinsprodukterna som kommer stå på bröllopsmiddagen.
Grattis Christina och alla andra på fabriken!
(Bilden tillhör Gustavsbergs Porslinsfabrik).
Dagens glädje och sorg

Dagens glädje står husorganet för. Eller snarare, en artikel i densamma. Det handlar om jämställdhet och pappaledighet. DNs redovisning berättar att andelen föräldradagar som tas ut av papporna ökar. Det är förstås en välkommen uppgift. Men det går för långsamt, 12,4 år 2000 har blivit 22,3 nio år senare. En ökningstakt på drygt en procent per år. Med den ökningstakten skulle vi nå fifty-fifty om sisådär tjugotre år..
Den stora glädjespridaren är den lilla krönikan till höger på uppslaget. När E var liten var jag hemma tio månader och hennes pappa i åtta. Jag känner så igen mig i Hermanssons rader om hur det var då. Hans krönika om då och nu gör mig glad hela förmiddagen, och förhoppningsvis får den fler fäder att vilja vara hemma med sina barn:
Lycka är att hitta en gunga
Åtta år gick mellan mina första och mina senaste pappadagar – men det är som om en tids ålder bytts mot en annan.
"Då, i början av 2000-talet, gick vi till Försäkringskassan för att få veta hur vi kunde dela på föräldradagarna. På väggarna uppmanade skinande affischer fäder att vara hemma med sina barn. För säkerhets skull hade vi ringt upp innan och sagt att vi skulle dela rakt av.
Tjänstemannen gav oss två förslag – ett där barnets mor skulle ta rubbet, ett där hon ”avstod” tre månader till mig. Vi antog inte förslagen, och har nu delat föräldraledigheter i princip till hälften tre gånger om. För varje gång har de vagnrullande papporna blivit fler och fler, de delar en liten vardag som är både gråmulen och fantastisk.
Verkligheten har alltså snart hunnit i kapp affischerna. Till viss del kan den historiskt snabba omfördelningen av föräldradagar säkert förklaras med ändrade värderingar och regler. Men förändringar drivs också av annat. Där pengar och status ökar, tenderar också kvoten män öka. Klart sedan tidigare är att det finns skillnader i fäders uttag – mellan landsändar och stadsdelar, mellan yrkesgrupper och samhällsklasser
Stegvis höjd maxersättning har förmodligen bidragit till att fler medelklassmän tar chansen. Samtidigt som ett mer jämställt arbetsliv sannolikt ökat benägenheten för många kvinnor att inte vara hemma länge.
Till sist, för den som undrar: Det kommer alltid att finnas fler ”lattemammor” än dito pappor, eftersom den tidigare delen av ledigheten sannolikt alltid kommer att domineras av kvinnor. Att fika bredvid en ständigt sovande spädis är inga problem. Men det är typ triathlon att sitta på lokal med en rabiat ett-och-ett-halvtåring och försöka hälla i sig en kaffe dyrare än barnets vecko meny.
Hellre då att driva runt i parkerna i förhoppning om en ledig gunga. Där i vardagen, såväl gråmulen som fantastisk".
Mattias Hermansson
Dagens sorg står de hemska rapporteringarna från Haiti för. Idag också. Läste härom dagen att svenskarna genom olika insamlingar samlat ihop totalt fem miljoner kronor. Då blir jag frustrerad. Det en dryg femma per svensk. Det är för lite.
Nu har vi gått in i årets, för många familjer, fattigaste vecka, dagarna före januarilönen. Hoppas vi är många, många som prioriterar en ekonomisk hjälpinsats till Haiti när lönen kommer för de av oss som har jobb, om en knapp vecka.
(Bilden kommer från Fotoakuten).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
