Omstart

Ny bloggadress och ny kostym, rätt och slätt - omstart.
Jag har svurit ve och förbannelse, surfat, sökt, ringt, skrivit, bönat och bett vänner som kanske kunde vetat bättre än jag... Men ändå har jag inte lyckats. Jag talar om min mac.adress som helt plötsligt försvann ut i cyberrymden, i sällskap av den tusenlapp jag erlagt för att få mitt abonnemang på hemsidor, blogg, mail osv uppgraderat för ett år framåt. Efter oändliga ansträngningar att återvinna det som rätteligen tillhör mig har jag gett upp.

Således har jag nu, efter en hel del ångest, bestämt mig för en omstart. Det känns lite bittert. Hade fått upp ångan med att skriva. Liksom med tekniken, lärt mig klippa in bilder, länka och kommunicera i ett system som kändes både logiskt och lättanvänt för en total datanovis som jag är. Nu får jag alltså lära om. Alla alster som det hunnit bli, 72 stycken, ligger i kyrkogården i min dator. En del har redan nått sitt bäst-före-datum, absolut. Andra känns fortfarande SÅ relevanta och angelägna. För de av er som läst min blogg under januari och februari kommer kanske vissa inlägg framöver av det skälet att kännas igen.

När jag nu bygger nytt, en bloggsida med lite snyggare layout (eftersom det standardiserade utbudet låser möjligheterna för amatörer som mig själv) känns det åter relevant att fundera på vilken funktion bloggen är tänkt att fylla. Liksom hur klokt det är att länka till andra och i så fall vilka. Min inställning från tidigare har inte förändrats. Jag lyfter gärna fram kloka, skarpa, roliga vänsterbloggare som borde läsas av var och en. Dagligen. (Se länkar).

Samtidigt blir det ju lite förutsägbart och enkelspårigt att bara konsumera en och samma åsiktsriktning. Det är ju dessutom så att ny energi och nytt driv uppstår i friktionen med oliksinnades tyckanden och tankar. Därför vill jag också länka till några sådana.

Tills vidare har jag lagt in länkar till de lokala förmågor som annonserar sig som bloggare på sina partiers hemsidor, Jonas Nilsson (m) och Peter Bondesson (fp), även om frekvensen på deras inlägg lämnar en del i övrigt att önska.

Och så Centerns ungdomsförbunds ordförande Fredrik Federley, tillika en av de mest lästa författarna på webben. En av mina mest omdömesgilla kompisar plussar för en kompis till honom, tillika riksdagsledamot för moderaterna, då känns det tryggt att göra likaledes utan att ha hunnit läsa allt hon skrivit, Sofia Arkelsten.

Därtill en folkpartist som var i blåsväder i våras och som därefter lämnat sitt parti om jag förstått det hela rätt. Han har iallafall återupptagit skrivandet igen. Oftast delar jag inte hans åsikter men ibland är de mitt i prick. Det är däremot så gott som alltid underhållande läsning om man gillar drypande sarkasmer och ett ...mustigt språk. (Han skulle sannolikt inte se det som en komplimang att vara länkad av en sossehoppa på vischan, utan snarast se det som en provokation - men det kan väl få vara mitt bidrag). Johan Ingerö, gott folk.

Sossebloggarna, och de andra från vänster, förtjänar en alldeles egen redovisning. Och det ska de få. Men inte ikväll!