Är ingen morgonmänniska. Alls. Brukar börja kvickna till framåt tio-snåret. I gengäld kan jag hålla igång till långt efter midnatt. Bästa skrivartimmarna brukar vara mellan nio till frampå småtimmarna.
Idag är undantaget som bekräftar regeln.
Känner mig redan pigg. Det måste ha med ljuset utanför fönstret att göra. Solen syns kämpa sig upp därute och himlen ser ljust blå ut. Det kommer bli en bra dag.
Såklart blir dagens Lundell "Ut ur mörkret".. Drar upp volymen på högsta..
"..och gryningen kom smygande som en rodnad, som en flamma"
4 kommentarer:
Jag gillar dina "motbilder".. så snart jag kommer åt min dator med sparade sommarbilder skall jag göra samma,,, med gemensamma krafter kan vi uppnå oanade höjder. kanske, bara kanske, kan vi frambesvärja sommaren :)
/Fredrik
Den lågt stående fullmånen som följde 474:n in mot huvudstaden i morse var alldeles enastående.
Särskilt över Skurubron.
Likt en gigantisk sliten guldtia påminde den mig plötsligt om en eventuell framtid och så förvandlades en vacker morgon till en äkta måndag i mängden.
Men innan det elaka uppvaknandet gav himlakroppen en varm känsla och en sån där påminnelse om hur fantastisk vår värld kan vara som fyller hela ens inre några sekunder.
Det är sådana sekunder som hjälper en att känna att livet är alldeles underbart.
Ja, prisa digitalkameran.. Det är faktiskt en ny dimension att kunna konsumera sommaren, en liten, liten bit av den, då och då när det eviga grå känns som värst.
Jakob, kvällens fullmåne gör Lundellcitatet givet.. "Se hur månen hänger över Haväng inatt, som en gammal, sliten slant.."
Farstaviken gnistrar och glimmar iaf ikväll av den blekblåa månlampan som någon haft vänlighet att tända. Man kan bli mångalen för mindre!
Glömde ju säg att det är en väldigt fin bild och att jag också - liksom Fredrik - gillar dina motbilder.
Och även om jag kan gilla Lundell så föredrar jag Tom Waits och
"Grapefruit moon, one star shining, shining down on me" och jag måste ju i sammanhanget ta med raderna
"Never had no destination, could not get across.
You became my inspiration, oh but what a cost"
Skicka en kommentar