Halva sanningar

Igår hade oroliga förskoleföräldrar arrangerat en utfrågning av Barnomsorgs- och förskolenämndens m-ordförande i Hemmestaskolans matsal. Orsaken till oron är de aviserade nedskärningarna inom förskolan.

-12 miljoner kronor vill m-ledningen skära bort.

Jag och Andrine gick dit för att lyssna.

Mötet inleddes med att ordföranden gav sin bild av kommunens ekonomiska situation. Ett bekymmersamt ekonomiskt läge med akuta behov av åtstramningar var beskedet. På det hela taget kan vi ställa upp på beskrivningen i början av mötet. Men sen kommer - och återkommer - ett antal faktaupplysningar som i sig inte är direkta lögner men heller inte fullständiga sanningar. Och när mönstret går igen i flera delar då blir helheten väldigt missvisande. Därför tänkte vi nedan fylla på halvsanningarna för att komplettera bilden.

1. Vid åtskilliga tillfällen kommenteras att förskolepengen nästa år kommer räknas upp med 6%. Detta ställs i relation till tidigare års uppräkningar på lägre procentsatser, 1,9% nämndes som jämförelse för år 2006 och noll för år 2007.

Sanningen är att av dessa 6% tvingas förskolorna betala tillbaka 2,8% i avgift till kommunen för centralt administrativt stöd. Det är en kostnad man aldrig någonsin tidigare haft. Då blir uppräkningen istället 3,2%.

Höjningen ska också täcka kostnaderna för Kommunals nya avtal som innebär rejäla löneökningar (vilket vi tycker är väldigt bra, fortfarande tjänar de som tar hand om våra barn oskäligt lite med tanke på sin viktiga arbetsuppgift). Motsvarande kostnadsökning har vi inte haft tidigare år. Därtill beräknas nya läraravtalen kosta mer än tidigare löneökningar. Allt ska rymmas.

Sanningen är att förskolepengen inte höjs med de förväntade kostnadsökningarna man faktiskt kommer att ha. Själva besparingen är ju uträknad att vara 1,5% av pengen, vilket motsvarar 4 miljoner kronor totalt för kommunen.


2. På frågan om man inte kan spara på annat sätt för att freda barnen från besparingar får vi svaret nej. Det hänvisas till den dåliga ekonomin och att inget utrymme finns. Det hade varit hederligt att i sammanhanget berätta att kommunen så sent som för bara ett par veckor sedan fick en ny skatteintäktsprognos. Den visar att kommunen beräknas få 13,8 miljoner kronor mer i skatteintäkter nästa år än vad förslaget till budget som presenterades 27/10 är baserat på.

När m-ledningen den 7/11 lade fram ett nytt förslag till budget hade de nya pengarna använts snudd på allihop (13,4mkr). Nästan alla nämnder fick mera pengar. Ville man kunde hela sudden pengar använts och låtit förskoleverksamheten helt slippa besparingar. Men inget gick till förskolan för att minska försämringarna för barnen. Inte en krona.

Om man varit konsekvent med sitt tidigare budskap så borde pengarna gått till att förbättra det ekonomiska resultatet. Det gjorde man inte heller.

Att det dessutom finns tokiga idéer om vårdnadsbidrag som ska utredas i syfte att införas, att privatisera Värmdö gymnasium som skulle kosta många miljoner och dessutom försämra Värmdöungdomarnas möjlighet till attraktiva studieplatser eller betala mångmiljonbelopp för att bredda Skurubron, trots att det är ett statligt ansvar, visar att det går att undvika tuffa besparingar på de minsta i vår kommun. Utan att behöva göra svåra uppoffringar någonannanstans.

3. Det svåra ekonomiska läget har uppstått pga. gamla försyndelser fick vi veta. Det kan säkert stämma. Kommunen lever över sina tillgångar. Nu måste något göras för att ta ett grepp på ekonomin, det har inte gjorts tidigare. Man har identifierat att det behöver sparas 54 miljoner kronor.

Under åren 2003-2005 lade den förra majoriteten "Samarbete för Värmdö" fast en sparplan på 98,9 miljoner kronor totalt. Den uppföljning som tjänstemännen gjorde efter sista sparåret visade att sparplanen infriats och drygt det. Över 100 miljoner kronor. Vi säger inte att allt är frid och fröjd för det. Men det blir lite magstarkt när det framställs som att NU måste något göras för att inget tidigare har gjorts.

Den stora skillnaden mellan de besparingar som vidtogs då och de som föreslås nu är att vi försökte freda verksamheten i klassrum och på förskolegolv. Vi ville inte sänka personaltäthet eller öka barngrupperna och arbetade intensivt med att finna andra besparingar som inte skulle slå rakt in i verksamheten. Genom samordning använde vi lokaler på ett effektivare sätt. Det ledde till att de 5+8+10 miljoner som den dåvarande Barn- och ungdomsnämnden skulle spara uppfylldes. Utan att behöva sänka pengen.

4. Vi fick också veta att besparingarna inte kommer att drabba så hårt eftersom det finns ett överskott i årets budget. Kommentaren antyder att förskolorna har mer pengar än de gör av med idag. Så är inte fallet.

Förvisso finns det ett överskott i år. M-ledningen har inte fördelat ut hela sin budget till förskolorna för detta år, drygt sju miljoner har man låtit ligga kvar centralt. Det är överskottet från år 2005. Nu riskerar de pluspengarna att få fylla kommunens övriga minus och inte överhuvudtaget komma förskoleverksamheten till del. I dagsläget har inte förskolorna något stort plus i sin ekonomi och det är utifrån dagens nivå som morgondagens nedskärningar ska göras.

5. Jämförelser gjordes med hur mycket verksamhet kostar i andra kommuner. Siffrorna som nämndes framställde Värmdös kostnadsnivå som mycket hög. Med siffror och statistik kan man ljuga hur mycket som helst, det är en sanning. Lika väl som de jämförelseexempel som nämndes hade den annars så kära förebilden kunnat användas. Nacka. I Nacka satsar man 113 600 kronor per förskolebarn/år. Detta ska jämföras med Värmdös 107 900kr. Skulle vi ha samma ambitionsnivå som Nacka, som det i så många sammanhang refereras till, skulle förskolan tillföras drygt 16 miljoner (5700x2850 barn) istället för att spara. Värmdös barngrupper ligger på rikssnittsstorleken, 5,1 barn per helårsanställd personal. Och det var före årets besparing.

6. En förälder undrade vad besparingarna motsvarade på skatten, kunde man inte höja den med några ören så att förskolorna slapp ökat barnantal i grupperna eller avskeda personal. Genmälet var att kommunen höjt skatten en massa gånger i rad men att det inte löst problemen. Därför är den dörren stängd.

Vi kan respektera att (m) inte ser skattehöjning som en önskvärd väg att gå men det hade varit smakfullt att i sammanhanget "de många skattehöjningarna" också nämna att den senaste justeringen av skattesatsen var en sänkning. Det beslutade den förra majoriteten "Samarbete för Värmdö" inför år 2006.


Avslutningsvis kan man fundera över begreppet fritidspolitiker. I min värld upphör man att vara fritidspolitiker den dagen man uppbär fasta arvoden motsvarande lön för att ett par dagar i veckan på heltid arbeta med politiska uppdrag.


Varför sa ni inget?

Flera föräldrar och medarbetare som var på mötet har frågat varför vi inte tog upp dessa synpunkter på mötet.

Vi ville respektera upplägget av mötet som gick ut på att ansvarig politiker redovisade sin syn på frågorna och att föräldrar/personal därefter kunde ställa frågor. Hade vi givit oss in i diskussionen med vår uppfattning hade mötet med stor sannolikhet snarare blivit en debatt mellan politiker istället för en frågestund för föräldrar.