torsdag 28 juni 2007

Annorlunda Annie


Det är tyvärr ofta så att politiker upplevs stela och grå. Kamerala och byråkratiska.

Allt som oftast finns det också en annan sida hos dessa märkliga människor som väljer att ägna mycket av sin tid åt politik. En idrottsutövare, kompis, bokläsare, farmor, rosbeskärare, älskare och/eller aktieplacerare. Dessa sidor märks sällan av för inom politiken skildras just politiken och politikern som den där stela och grå. Det är alltför ofta teknik, organisation och ekonomi som dominerar diskussioner och debatter. Alltför sällan mänskliga värden och perspektiv som de flesta identifierar sig med.

Viktigt då med bra politiska företrädare. Med hjärta, engagemang och personlighet.

Ett av motiven till personvalsmöjligheten var just att lägga tydligare fokus på personerna inom politiken.

Annie Johansson heter en ung centerpartist som har profilerat sig tydligt och vars belöning för detta blev en plats i riksdagen efter höstens val. Jag har lyssnat till henne vid flera tillfällen. Principfast. Stridbar. Mänsklig. Ofta klok tycker jag, även om vår syn på politik många gånger väsentligt skiljer sig åt. Ett av hennes slagnummer har varit att hon är annorlunda. För hon som person är inkryssad. Speciellt vald av folket. Det tycker jag har klara fördelar.

Men så kom mitt positiva intryck särdeles på skam häromsistens. När den kontroversiella FRA-frågan (statens möjlighet att signalspana på sina medborgare) aktualiserades var Annie en av de högljudda kritikerna som från högerhåll sällade sig till oppositionens motståndare. Några månader senare tryckte hon, trots detta, på ja-knappen när riksdagen hade frågan uppe för beslut.

Jag tror hon hade rätt när hon trodde att hennes väljare inte ville att hon skulle medverka till den nya ordningen. Jag tror de blev gruvligt besvikna när det visade sig att Annorlunda Annie inte ville vara Annorlunda när det gällde. Hon argumenterar för sitt agerande här. Det faktum, att ett urkorkat förslag, efter bland annat hennes påtryckningar förändrats till att vara lite mindre urkorkat (men fortfarande KORKAT), känns som ett svagt argument för att rösta ja.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Och hur tycker du att skulle ha gjort?

Annika Andersson sa...

Jag tycker hon skulle stått för sin uppfattning. Det vill säga inte medverkat till att rösta igenom ett förslag som hon tycker illa om.

Annika