Ibland är det skönt att fundera högt och tycka till om stort och smått. Somligt i hast och annat mer genomtänkt. Ofta kring politik och samhällsfrågor. Ibland mer personligt.
torsdag 7 februari 2008
Tandläkarskräck
Sju sanningar ville Eva ha. J skulle skriva dem men det har dragit ut på tiden.
Så börjar själv med en. Att komma ut som paniskt rädd för tandläkaren. Det har alltid varit så, jag vänder i dörren på tandläkarmottagningen och flyr.
När jag var liten fanns det alltid någon undanflykt som gjorde att jag krånglade mig ur rutinbesöken. Sen blev jag någon gång ertappad och fick skämmas, gå med någon vuxen i sällskap och få tänderna kontrollerade. Alltid var det något hål.
Också som vuxen är det alltjämt en av mina största fobier. Nu har jag haft tandvärk av och till ganska många dagar. Vaknat mitt i nätterna och inte kunnat sova. Ätit både en och två alvedon.
Men nu, när den strålande smärtan i vänster kindben gör sig påmind, bestämmer jag mig. Jag ska ringa. Imorgon. Till personen min syster tipsat om. Min syster som har samma åkomma som jag, livrädd. Hon säger att tandläkaren Samec är riktigt bra.
Hon återgav löftet hon fick;
-Jag kan inte lova dig Lotta, att det inte gör ont. Men jag kan lova dig att jag slutar om du tycker att det gör ont.
Då tänker jag att det är värt ett försök.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Skräcken för tandläkaren är skräcken för något konkret.
What if - hur vore det - om det fanns en oro för något som inte gick att ta på?
Finns det någon som inte lever med doser av båda?
Säg mig din skräck, och jag ska säga dig vem du är.
Skräcken du skriver om är sedan långt tillbaka nedärvd från vår mors sida. Mig, däremot, har den inte tagit tag i. Därmot är jag livrädd för att bli ruinerad vid dessa besök. Men det är ju en annan sak.
Att denna tandläkare ändå tar sig tiden att lugna ner en orädd patient är beundransvärt. Och att även, som orädd, slippa känna att man har fått sin mun våldförd på är fantastiskt! I värsta fall tillhandahåller de eller sövning och hypnos/djupavslappning.
Ring! Och om du ändå har lite skräck kvar så lovar jag att följa med, och stå dig bi, med en hand att hålla i och piller som dövar dina sinnen.
Kram!!
Fader, låt denna bägare passera mig.
Åh Annika - som jag förstår dig. Jag skrev inte med det som en av mina sanningar. För jag låtsas som att tandläkaren inte finns. Jag vet inte vad jag ska göra - även om jag tror mig hittat något jag ska testa - vilket jag skrivit på bloggen. Helst vill jag sövas (innan jag anlänt tandläkarmottagningen).
Kram Nathalie
Hej !
Jag har gått hos Jennifer Samec i snart 6 mån. Hon är underbar som tandläkare. Jag har gått från total tandläkarskräck till att ha inga problem alls nu. Detta är enbart Jennifer Samec's förtjänst.
Trodde aldrig detta skulle hända.
Jag hade inte varit hos en tandläkare på nästan 25 år.
Nu känns det helt underbarta att våga gå utna rädsla och skräck.
Hopaps det har gått bra för dig !
// Lasse
Skicka en kommentar