Återkomsten

Det är så lustigt. Min kompis Janne har nog det mest ambivalenta förhållandet till sitt bloggskrivande av alla jag känner. Han har börjat. Och slutat. Och börjat. Och slutat igen.

Det var trist när jag kände den definitiva nådastöten. Hans hejdåinlägg. Han var verkligen less. Med sorg i hjärtat plockade jag bort länken några dagar senare. Den hade fått stå i förhoppningen att han skulle ändra sig och komma på bättre tankar, men så blev det inte. Errorsidans hånande bild lyste varje gång jag förtvivlad försökte klicka mig in.

Förstå glädjen när jag nu kan återbörda den. Han är tillbaka!! Och mina vardagsrutiner kan återgå till de gamla vanliga igen. Storma in på jobbet. Trycka igång datorn. Hämta kaffekoppen. Kolla Jannes tankar för dagen. Och sen ta itu med allt det andra.

Vilken fredagskänsla - tack Janne!