Läser att oppositionsledaren i Burma, Aung San Suu Kyi nu förts från den husarrest hon befunnit sig i under långt tid, till fängelse.
Dessa modiga män som härskar och förtrycker vet inte hur de ska handskas med de ökande fredliga protesterna. Så djärvt att fängsla symbolen för det protesterna handlar om, demokrati och frihet.
Jag sökte en snabbis på nätet efter någon form av namninsamling eller budkavle för att kunna bidra i det lilla för egen del. Käringen mot strömmen korsar min väg i sökandet. Jag inser när jag läst hennes inlägg att det kanske finns en poäng med att om skriva detta igen, trots att jag ännu inte funnit den där budkavlen jag ville tipsa om. Att varje liten människa som uppmärksammar det som händer där, långt borta, bidrar lite lite till att det kanske ganska snart kan bli annorlunda.
Bilderna som kablas ut från munkarnas marsch ger en gåshud.
Vilket mod, vilken kraft, vilken manifestation.
4 kommentarer:
He, he.
Gåshud? Det kanske påminner oss om 1-majtåget...
Jag gillar första maj-tåget. Mycket.
Men såklart är munkmarschen i Rangoon något som toppar vårt lilla tåg i Gustavsberg.
Samtidigt påminns vi om varför vi faktiskt har traditionen att tåga. En inte oäven och oviktig påminnelse.
Idag har Kommunal Stockholms län
tagit ett enhälligt beslut, tillsammans med sina sektionsstyrelser, att anta ett protestyttrande riktat till det diktatoriska styret i Burma.
Imorgon,när vi återupptar vår styrelseutbildning, kommer så många som möjligt att klä sig i rött som en sympatiyttring för de förtryckta och förståss munkarna.
Kram Mamma
Tack mamma!
Skicka en kommentar