söndag 27 maj 2007

Det bästa

med veckan som gick var att kommunal fick ett avtal värt namnet.
Alla kvinnor, och män, som gör hela skillnaden för många gamla. Och som tröstar, utbildar och tar hand om våra små.
De, vardagshjältarna för så många människor, är värda varenda promille i löneökning.


Och lite kul, rent privat, är ett litet delägarskap i en nybörjarsegelbåt. Vi ska lära oss i sommar, E och jag, hur man seglar.
Får ta fram farfars gamla cykel. Jag har betalt min andel i båten med pengen som annars hade gått till busskortet. Så nu blir det cykla av.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad är de värda EGENTLIGEN, skulle vara intressant att veta. Om man frågade folk på gatan alltså. Många säger att dom är upprörda på deras låga löner men vad är folk egentligen beredda att betala då?

Annika Andersson Ribbing sa...

Det är en BRA fråga.

Brukar diskutera detta hemmavid då och då. Undrar hur det kommer sig att vi är beredda att betala mer för att få bilen servad när vi lämnar in den på verksta'n i förhållande till vad vi förväntar oss att de som tar hand om våra barn ska tjäna. Hur kan det vara möjligt att det är viktigare med bilen än med barnen..?